Aftonbladet – 6 maj 1854, sida 2

ÖFVERSTE STOBEE HOLSTEINSKA PARTIET.) — 5Se här ett annat rum, — fortfor Kilstedt. — Låt oss gå dit. Giästerna hafva spridt sig i hela våningen, men här är ändock den värsta trängseln, Hitåt, om du behagar. En file af rum öppnade sig för de båda maskerade. I detta ögonblick spelade musiken upp till en menuett i danssalen. — Alla gästerna skyndade dit. Kistedt och Stobee befunno sig nästan ensamma i ett af smårummen. Från ett af de närmast belägna rummen hördes klingandet af guldstycken och entoniga utrop, som gåfvo tillkänna att man derstädes sysselsatte sig med något spel.! Det var jeu de commerce, ett slags kortraffel, — mycket brukligt i Louvren och Tnuillerierna bland de fransyska hofmännen,, — som sysselsatte åtskilliga af landshöfdingens gästcer. Hasardspel var på den tiden ingalunda bannlyst ur förmäma kretsar. Man såg det öfvas mycket oftare än de oslkyldigare spel, som i våra dagar vanligen sysselsätta de manliga gästerna i våra sällskaper. — Se här är buffeten, — sade Kilstedt, i det han öppnade en sidodörr, — och derinne spelar man... Vin och spel! det är just min force. Det ena först, och det andra sen. Följ mig, min vän. Öfversten följde honom blindt. Efter att hafva gjort en påhelsning vid bålarne, inträdde de i spelrummet. Tio till tolf personer, somliga med, andra utan masker, sutto omkring bordet, som var belastadt med högar af silfver och guld. — Låt oss försöka vår lycka, — hviskade Kilstedt. — Tag plats vid bordet... Vi kunna ju dela vinst och förlust. — Öm jag spelar, så spelar jag för mig sjelf, — sade Stobee. — Som du vill då. Öfversten närmade sig bordet, tog fram sin börs och anmälde sig såsom deltagare i spelet. Det myckna vin han druckit hade redan börjat göra hans tankar orediga. Han såg sig omkring. Hela scenen förekom honom dyster ... men detta öfverensstämde bäst med hans lynne. ) Se A. B. N:is B, 5557, 59, 61-065, 68, 70, 72, 73, 16, 77, 80, 82, 84, 16, 87, 89, 92, 94, 97, 98, 100 och 104.