Aftonbladet – 6 maj 1854, sida 2

Snutn och nagra andra Amenrkanare tankal ställa till czarens förfogande: Bland deras uppfinningar är en så kallad ) katapult, ett fartyg med dubbla bogar, fullsatt med långa skarpa jerntänder för att sönderbråka de fientliga skeppens sidor. Det framdrifves med ånga, som drifver ett bjul i dess botten. Det är så inrättadt att störtskurar af kokhett vatten kastas öfver alla som försöka att äntra detn. — Riksstånden ha redan haft 23 plena i tullfrågan, men ännu återstå många väsendtliga delar deraf, hvaribland väfnader,. Sedan presteståndet bibehållit förbudet för ackjerns inoch utförsel, har deremot detta förbud borttagits af de tre andra stånden. 3ondeståndet har för denna artikel antagit de if bevillningsutskottet föreslagna tullsatser af I rdr pr skeppund; borgareståndet antog införselafgiften till 32 sk. och biföll utskottets örslag till utförselafgift. Adeln åter uppsatte len sednare till 1 rdr 24 sk. och antog den Cöreslagna införseltullen. Bondeoch borgarestånden ha bifallit den för stångjern föreslagna införselstullen af 2 rdr 24 sk. pr skeppund. Presteståndet har bestämt denna atgift till 3 rdr 24 sk. och Adeln ill 3 rdr 16 sk. Betydliga skiljaktigheter återstå således här tt jemna mellan stånden, men hufvudfrågan ir på det hela taget lyckligt afgjord till förnån för en bättre tull-lagstiftning i afseende på jern. Besynnerligt nog iakttogo konseljens ledamöter och deribland sjelfva finansministern riherre Palmstjerna en fullkomlig tystnad i sårdagens stora debatt på riddarhuset i jernfrågan. Ministeren var der strängt neutral. — Från Helsingborg omtalar Öresuadsposten att den för sitt predikande bekanta mjölkelejan, ett af stadens heligaste och gudaktigaste fruntimmer,, den 29 April blifvit antastad, under försök att öfver Helsan till staden insmuggla ett rundligt par:i manuakturartiklar, lem hon hade på ett särdeles konstförståndigt sätt vetat understicka sin habitv. Hon blef vederbörligen förd till tullkammaren, der hon vödgades afkläda sig sin syndiga embonpoint. Hr Oscar la Cinna, På Kgl. teatern uppträdde i förgår den unge pianisten hr la Cinna från Pesth, som nyligen hit anländt. Hr C. har gjort sina studier under goda mästare; han är elev af Carl Czerny och Moscheles, och detta visar sig såväl i hans spel som i hans repertoir. Det förra röjer nemligen en solid och säker skola : han eger en ovanlig färdighet, en särdeles elastisk hand — i hvilket afseende vi särskildt nämna hans oktavpassager — samt en betydlig kraft. Karakteren af hans spel är mera frisk och eldig, än ljuf och försmältande, hvilket ger effekten af detsamma lif och hänförelse. Hans kraft behöfver dock ännu förädlas, hans eld mildras, för att såväl bringa symmetri uti det rytmiska föredraget, lugn och öfverskådlighet i det hela, som isynnerhet för att utveckla den poesi, hvilken redan framblixtrar i hans spel, men som först utur kraftens förening med det högre skönhetssinnet framgår i full renhet. Hr la Cinna tillhör ej de pianohjeltar, som plåga sina åhörare, ömsom med dessa salongsfadäsier, ömsom med dessa larmstycken hvarmed både inoch utländska pianister, kompositörer, musiklärare och förläggare öfversvämma oss: hans repertoir består af klassiska mästares verk. Denna gång gaf han Beethovens stora Esdurs-konsert, fullständigt och i oafbruten följd. MNämnde konsert är ett bland de skönaste, men ock bland de svåraste pianoverk som finnas, och utgör ett för många pianister ganska vådligt prof. Hr U. bestod det på ett för hans talang hedrande sätt, och utvecklade ej mindre energi än delikatess; endast fann man ännu ej i tillräcklig grad den fasta rytmiska hållning, det storartade lugn, som denna majestätiska komposition erfordrar. Orkestern är här, såsom i de flesta klassiska konserter, högst sällan blott ackompagnerande: uti tutti uppträder den i storartad symfonistil; uti solopartierna deremot antager äfven orkestern obligat. egenskap, och bör sålunda ej subordinera under, utan koordinera med solisten. Den hade här således likaledes en ganska svår uppgift, som, för att lösas fullt tillfredsställande, hade erfordrat flera re petitioner. Hr la Cinna vann enhälligt bifall och framropades efter konserten, hvilket vi hoppas skall uppmuntra honom till att snart åter låta höra sig med en lika intressant musik. Före pianonumret gafs ouvertyren till Oberon, hvilken, såsom vanligt, hördes, med stort nöje, och i det hela utfördes med mycken förtjenst. Femte Qvartettsoireen. Programmet till denna soir upptog qvartetter af de tre största qvartettmästarne, bland hvilka nummer den första och sista väckte! stor sensation. Qvartetten af Haydn (B-dur,: Cah. 12) var serdeles lyckligt vald, emedan : den förenar alla denna miästares företräden, . med den omständigheten att vara mindre känd, och således för mången egde äfven nyhetens : behag. ————————— — — — — r— R mMÖÄbå—— VV NT r omaskerade, syntesverka på spelets gång. e ihåliga ögon. Hanbörligt. lust i att blanda sig i Han hade inom en