Aftonbladet – 5 maj 1854, sida 2

andra fyrfotade . . 1:24, — —16. — Anm. För stokreatur, som, med kommerskolegii särskilda tilständ, införas till racers förbättrandle, erlägges fjerdedelen af deen taxan utsatta tull. I nuvarande tariif omfattar enahanda anm. alla kreatur som i berörde cordning införas. Krokar till fiske . . -. 18 —24. — —12.— Krut vo. . od:o förbud. — 4. — Kött: upptages nu under 3 rubriker: färskt, saltadt, och torkadt eller rökt, med tullsatts af 20 sk. för den första och 32 sk., pr lisp., för den tredje rubriken, samt 4 rdr pr tunna för den andra eller saltadt kött. Utskottet föreslår: saltadt . . . . llip —-—— — 8— alla andra slag. . do — —— —20. — — Ridderskapet och Adeln. Plenum I. 4 Maj, kl. 6 e. m. (Fortsättning af iullbevillningsfrågan.) Den föreslagna införselstuller på Färgträd och Galläpplen godkändes. Likaledes bifölls efter votering med 47 :a mot 28 nej utskottets förslag att bibehålla nuvarande tullsats ä ofärgadt bomullsgarn 4 sk. pr . För: bifall härtill talade grefve Gyldenstolpe , friherrarne Palmstjerna och af lUgglas samt hr Fåhreus. Nedsättning till 3 sk. pr I yrkades af grefve Posse, friherre Raab, C. A., och hr Hjerta. De följande artiklarne till och med Hattflätor biföllos; sedan hrr v. flartmansdorff och Printzensköld nästan vid hvarje artikel yrkat bibehällandet af den nu gällande tullen, och utskottets ordförande grefve Gyldenstolpe förordat de gjorda föräadringarne. Endast vid artikeln IHudar och Skinn oberedda uppstod en stunds diskussion. Hrr v. Hartmansdorff och Printzensköld örskade den gamla tullen oförändrad; hr Hjerta önskade nedsättning å torra osaltade hudar i entighet med hr Sehwans motion eller till 1 sk. och 4 rst. prskaälpund; uti detta yrksande instämde br von Kock och grefve Posse. Friheerre Palmstjerna ansåg specificeringen af de olika Ihudarne origtig i utskottes förslag och ej öfverensstämmande med Kongl. Maj:ts i mnet afgifna propositioo, hvarföre friherren hemställde att ståndet måtte för siu del antaga detta förslag, som lyder: torra osaltade per I 1 sk. 10 rst. vätsaltade 8 alla andra slag 1 sk. Vid anställd voterring mellan friherre Palmstjernas och hr Hjertas förslager, segrade den förstnämndes med blott 4 rösters öfvervigt eller 36 röster rhot 32. Plenum slöts omkrinz kl. 10. Presteståndet. Gårdagens aftonplenum. Tullen ä Jern, stång-, platt-, ?; tum tjockt och röfver, under 12 tums bredd och öfser V; tums kant, höjdes till 3 rdr 24 sk., från af utskottet föreslagne 2 rdr 24 sk. pr skE. Frän och till samma belopp höjdes ätfven bandoch platt-, under 3, tims tjocklek; bult-och gallersamt sånksmide, rundt eller kantigt, knip-och fyrkant af ?; tum och derunder, skär och kliippjern. Jern, smidt eller valsadt; plåtrr eförtente. Utskottet har föreslagit att nu befintlige förbud mot införsel af oförtente jernplåtar mätte upphäfvas och dessa plåtar indelas i v, tum tjocka och deröfver med 3 rdr 16 sk., och under ; tum tjocka med 4 rdr införseltull pr sk st. v. Prosten P. C. Arosenius ville hafva denna tullsats T höjd till 5 rdr för de tjockare och 6 rår för de tonnare, på det ej de svenska valsverken skulle gå under genom en så läg tull som den föreslagne. Denna åsigt delades äfven af prosten C. D. Arosenius samt hofpredikanten Hasselrot, hvilken äfven ansåg den föreslagna tullen för låg: men ville hafva den högre tullsatsen för de tjockare, och den lägre för de tunnare plåtarne, hvilka ej äro sä svåra att tillverka, och derigenom att machinerne vid dessa ej sä ofta springa sönder, ej åt tillverkaren beredande så stor förlust söm de gröfre jernplåtarne. Den siste talaren upplyste med hvilka svårigheter hr Setelius kämpat linnan han fick Nyby bruk i gång, och hvilka svårigI heter nu upprepas vid det nyss anlagda Surehammar, Joch att dessa verk, som kosta sin egare ofantliga summor, skulle gå helt och hållet under, om engelsk I plät mot låg tull finge införas. — Komminister Beckman, dektor Sandberg samt prosten Lindberg ansägo deremot den föreslagna tullen, jemte öfrige afgifter som betunga införseln, fullt skyddande för den inhemska näringen, och fäste uppmärksamhet på att de som förfärdiga jernfartyg, hvilka allt mer och mer börja användas, skulle pä en högre tull blifva lidande, och möjligheten att få inhemska jernfartyg förIsväras om man satte tullen på jernplåtar till det beHlopp att den skulle blott konvenera plåttillverkarne. Vid anställd votering, som utföll med 15 röster för bifall till utskottets förslag, mot 23, bestämdes tullen till 5 rdr pr skK fför båda sorterne. Artikeln Kläder. Härå har utskottet föreslagit upphäfvandet af införseelförbudet och föreslagit en tull af 50 procent utöfver: tullvärdet å den vara hvaraf de äro tillverkade. IDenna tullsats fann prosten P. C. Arosenius för låg och ville bafva den höjd till 100 procent, emedan i annat fall något skydd ej gafs åt den inhemske arbetaren: dertill ville han ur tull-underrättelserna — der det heter att kläder, tillhörande sjöfarande eller resande, när de äro synbart brukade, eller, af egarne sjelfva medförde, pröfvas icke öfverstiga deras personliga behof, må tullfritt införass — hafva borttagne orden eller af egarne etc. ec.; ty ett qvarstående af dessa ord skulle blott gifva fort-satt anledning till det missbruk att personer resa utrikes för att ekiperra sig, och komma hem utan att betala tull för sinar kläder. I England uppgaf tal. det skulle vara så bra, tyder tar man af den resande hans kläder, i fall han har mer än han gär och stär uti. — Prosten Lindberg, komminister Beckman, professor Agard och prosten Melin tyckte att 50 proc. skydd för det inhemska arbetet kunde vara nog, då tyget alltid skall draga den tull som är utsatt. — Utskottets förslag gillades. De ä Koppar, Kopparnickel, Kopparskrot äsatte tullsatger godkändes. Kopparstick, Estamper och Litografiska arbeten är tull af 5 sk. pr föreslagen; men dessa artiklar, såsom konstalster, förklarades tullfria. Artiklarne Korgar, Kort, Kreatur, Krakor till fiske,. Krut, Kött, Lampor, Lim och Lin bestämdes till af utskottet föreslaget tullbelopp, ehuru prosten P. C.. Arosenius ville hafva tullen höjd å Kort och Lin. Öfver art. Ljus mppstod en diskussion, hvaruti de: eljest prohibi:ive viisade sig vara nitiske befrämjare af tull-lindring. Det var isynnerhet Stearinljus som de: trodde sig härvid böra omfatta. Hr Hjerta har föreslagit en nedsättming af tullen å Stearinljus frärm 9 sk. till 6 sk. pr 8,, med vilkor att tullen å talg äfven skulle nedsätta.s. Utan att något beslut fattades öfver talgtullen, yttrades dock preliminärt att den vore sä nedsatt att den ej tålde vid nägon ytterligare nedsättning; men ville man ändock gä hr Hjertas önskan till mötes och nedsätta tullen ä Stearinljus. — Det märkligaste härvidlag var kanske att prosten P. C. Arosenius, som under de tvenne dagar tulltaxan föredragits, strängt motsat sig hvarje föreslagen nedsättning, just var den som ifrigast yrkade nedsättning till l4 sk. tullen å Stexinljus. Han understöddes häruti -laf komminister Bekman, som förmodade att den af hr Bjerta föreslaga nedsättningen hade sin grund i -Ihr Hjertas önskan att dermed kunna undertrycka de små tillverkarne. Vid anställd vobring mellan 6 sk, och 4 sk. som tullsats å Stearinljus, bestämdes 4 sk. pr som tull — I med 18 rös er mot 12. Mot detia beslu reserverade sig hofpredikanten: — Hasselrot, doktor Sndberg och prof. Agardh. -) Spermacettiljus bestämdes till 12 sk. ech alla andra: a la AR