Aftonbladet – 4 maj 1854, sida 3

sätt hvarpå frägan blifvit löst, och ehuru han gern hade önskat att jordbruket, landets modernäring, had varit mera omhuldad, var Han döck så nöjd med de hela, att han hos talmannen anhöll om proposition p an:agandet af betänkandet i sin helhet. Prosten Lindberg trodde att utskottets uppfordra varit att medlande uppträda mellan de många olik intressena. Utskottet har ej läst i bok, d.v.s. ej fä siat sig blott och bart vid teorier; det har tagit sin råd från torget, från den stora allmänheten; det ha mäklat emellan säljaren, som vill hafva mycket be tali, och köparen, som vill betala litet. För sin de kan talaren ej gilla alla förbuds borttagande, mel han tror ej på dem säsom tullprincip. Förbuden hafv: varit ett seminarium för olagligheter, för att omside föra till universiteterna för laster och brott — fän gelserna. Prosten Qviding. I den mån man borttagit förbu dea har förbättring inträdt. En illusion ligger ut prohibitismen; konkurrensen kan endast befordra för. bättring. Jag vill taga ett exempel: tvenne gran nar; den ene arbetar väl och för billigt pris, den an re är lat och värdslös; men lagen säger: du får e söpa af den flitige oc billige, ty då går den dolskt under. Så är det med tull-lagstiftningen; men der sl ej söndra folken från hvarandra. Tull Fan ej sa skydd ät räringen; den kan blott betraktas som statsinkomst, hvilken skall utfalla större utar rbud. iHofpredikanten Husselrot gillade ej prohibitismen, noca var ej heller frihandlare. Han är ej prohibitis sf ekonomiska skäl. Att de näringar, som förr njuti k.dd, blomstrat upp sedan det boritogs, vore kändt. ga varor kunna ej fås utan lurendrejeri, der der ge smugglaren drager hela vinsten från den ärköpmannen. En måttlig tull skall deremot bereda större statsinkomster och skydda den redlige köpmannen, under det konsumentens bästa är bevaradt. Pa!. såg äfven frågan ur moralisk synpunkt, som är len vigtigaste. Han har hört Norrköpings fabrikaner yttra att de, oaktadt den höga tullen, sakna all ydd, genom de förfärliga lurendrejerierna. Hvad oomullsfabrikaterna beträffade, ville han blott hafva så mycken tull som uppväger räntan å förlagskapita, som är behöfligt här, hvarest fabrikanten måste rada ett stort lager, men icke behöfligt i England, ler han kan köpa sina rudimaterier för hvarje vecka. trodde det ej blifva bättre om tullen lägges på an, hvilken derigenom skall blifva dyrare och örhindra marknaden. Hofpredikanten Lagergren fann uti andra länders li-lagar restriktioner som saknas här, och hvilka utntet har trott sig genom en bestämd siffra uppnå. ansäg att lagen, som angår kontrollerna, bort rsrit afsedd, men af utskottet blifvit helt och hållet öbigången. Komminister Beckman framställer en beskrifning på muru svärt det är att komma till rätta i utskottet ned de olika intressena, och huru samme motionär Timkommer med framställningar i hvarandra rakt notsägande syftning; t. ex. hr Printzensköld, som ded ma dagen ä riddarhuset väcker motion om den gamlå itaxans bibehällande och den andra yrkar fördubbus å nuvarande tidningsstymplingen. Så har äfved örslager framkommit om nedsattn.ng af tullen ä ed 1op räämnen, säsom jern och talg, på det de storå utnadsfåbrikanterna och de stora stearinljusstöparne alle kunna slå under sig hela näringen och förhinra konkurrens med smäfabrikanterna, hyarigenon) kw sjelfva finge diktera priserna. —