Aftonbladet – 2 maj 1854, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. — Folkpoesi. De stora krigsrörelser, som nu genljuda kring verlden, hafva redan blifvit föremål för folkposten. Wisgubbarne, som kringvandra frän by till by och förse de sjungande bonddrängarne med mer och mindre lustiga eller ynkeliga visor, hafva au en strykande afsättning med Tvenne märkvärdiga nya visor,, den första: Om det blodiga krig ryssarne föra i Turkiet, den andra: En passande sång för beväringen och annat krigsfolk, samt för hvarje redlig Svensk man, isynnerhet i denna oroliga och krigiska tid.. I båda dessa, och flera andra nya folskvisor uttalar sig den gamla nationalkänslan mot Ryssland, på ett sätt, som bär omisskänligt vittnesbörd om bondens politiska tro. Som prof anföra vi följande strofer, hvaraf den förra har afseende på Rysslands betänkligheter vid neutralitetsförklaringen och lyder sä här: Förbittrad blef nu Ryssen och sig bakom örat ref. Och i sin harm och vrede till Svenskarne han skref: Jag vill nu genast veta, j tappre Svenske män Om j nu ämnen blifva, min ovän eller vän! Men Svenskarne de svara: Hvad hafver du med oss? Vi hafva annat göra, än fara bort och slåss. Men låt ej dina Ryssar i Sverge komma in, Stryk få de att de krypa ur sina ryska skinn! I en annan visa, som har afseende åkommenderingen till Gottland, heter det: Vi länge hade väntat att uppbrottsorder få Och hade en stor längtan mot ryssarne att gä: När orderne de kommo, vi ropade hurrah! Och kämpalystne sade: fan skall nu ryssen ta! Grymt Ryssen skulle härja och plundra i vårt land Och fasansfullt kringströfva, liksom ett röfvarband Och barn och qvinnor mörda; ty så hans vana är Men klokast gjorde Ryssen att i sitt land bli qvar, Att smaka på knutpiskan och äta kaviar. m. m. (M. n. T.) — Ryska kejsarens egendom i Limmerick, bestående af magasiner och boningshus, som gåfvo en årlig inkomst af 400 pund, har nyligen blifvit säld för engelska kronans räkning. — Ole Bulls kolonispekulation i Pennsylvanien har försatt honom i svära ekonomiska omstän digheter och tvingat honom att göra konkurs. — Guano. Ofantliga qvantiteter af detta gödningsämne sägas blifvit upptäckta på australiska kusten i närheten af Geelong. — Nytt bifoder. Så snart solen börjar väcka bien ur deras vinterdvala, och sä snart drottningen (visen) börjar lägga ägg, sätter man, allt efter bikupornas mängd, en eller flera långa, smala trähoar, med ett 2 tum högt lager af fint rägmjöl framför kuporna. Bien störta sig då i tusental öfver det välkomna bytet, vältra sig omkring i mjölet, och ätervända tungt belastade till kuporna. När det är vackert väder, herrskar en otrolig verksamhet och ifver, ty de finna här icke allenast ett ämne, hvari ynglet kan nedläggas, utan arbetsbien föredraga äfven denna föda framför sitt gamla förräd, som börjar blifva surtoch mögligt. Genom detta medel blir det möjligt för bien, att tidigt och i otrolig grad föröka sig. Denna utfodring fortsättes, ända tills bien sjelfva upphöra att bära mjölet till kupan, hvilket sker, när de börja finna friskt mjölämne i popplarna, nötträden m. fl. hvilket de naturligtvis föredraga. Utfodringen kommer säledes att räcka i 8 å 10 dagar, och man beräknar 2 I mjöl för hvarje kupa. Många biskötare i andra länder ställa likaledes, så länge denna utfodring räcker, små skälar med ho: