Aftonbladet – 1 maj 1854, sida 2

Article Image
I sjökommissarien vid återkomsten från hvarje Fesa, r förverkat rättighet till delaktighet i ytterligare eddelanden. — Coopvaerdi manskapet inom riket uppgick, med! fäl, sistlidet år till 9,656 man, eller 386 mindre än 1852. Af denna styrka befunno sig sistnämnde år, ed undantag af skeppare och styrmän, hvilka äro ie: från beväringsskyldighet, i en ålder mellan 20 h 30 år 3,789 man, af hvilka i händelse af krig ulle kunna påräknas till underbefäl 204 man samt 1 gemenskap 3,585 man. KE Ostersjöflottan. I går förmiddag ankommo till Elfsnabben renne engelska ängfregatter. En tredje en-: elsk ångare syntes i går på morgonen styra öder ut mot Landsort. — Från Sundsvall af den 27 April. I vår hamn, som nu är helt och hållet isfri, hafva edan flera norska fartyg inlupit. Alla ha de under esan blifvit prejade af de engelska örlogsmännen och eras dokumenter besigtigade. En norsk kapten beättar att en kanonkula kommit dansande ett parj amnar framför fören på hans fartyg derföre att han cke strax vid anprejningen minskat segel. Alle äro le ense uti att berömma engelsmännen för deras ar ighet och humanite; så har en kapten haft den äran: utt bjuda några officerare på grogg. En ångare har ck blifvit sedd föra tvenne uppbringade ryska skepp släptäg. — Gefle den 29 April. Något engelskt örlogsfartyg har icke icke varit nne i vårt farvatten, ehuru man haft anledning vänta ett dylikt besök; deremot passerade i förrgår morgse kl. 4 en engelsk ångkorvett förbi Örskärs fyr, styvande nordvart. Fartyget kom från Öregrunds skärgård och medhade derifrån lotsar, som lemnades vid Örskär. Befälet om bord hade berättat, att en envelsk ångfregatt snart skulle komma efter. i — Från Gefle skrifves af den 27 April: Enligt underrättelse från Öregrund ditkom i gär den 26 en engelsk ängfregatt, som förmodades skulle afgå derifrån i dag på morgon hit till Gefle. (På e. m. berättas att den skall vara uppkommen på yttre redden.) Det berättades äfven att densamma skulle tagit de 2:ne finska fartyg, som lägo i ÖOregrund. Den 24 har ett engelskt örlogsfartyg tagit och bortsläpat en barlastad finsk eller rysk skonert, som anträffats på Ålands haf, icke längt från Svartklubben. Memel den 22 April. Tre af de uppbringade ryska skeppen ha i går med engelsk besättning blifvit afsända till England. —: Korvetten Coniet lemnade i går vår redd. för att kommunciera med den engelska flotta som kryssar utanför de ryska hamnarne, och sedan återvända hit. — Åf de den 18 April förolyckade 5 personerna har man blott återfunnit liket af en matros. -— I en korrespondensartikel från engelska Östersjö-flottan till Ilustrated London News heter det: Vi ha ombord på S:t Jean dPAere en norsk lots. Han har ljust hår och blå ögon, såsom det anstår afkomlingar af de gamla norrmanerna. Han går med ofantligt stora skjälskinnsstöflar, skjälskinnsmössa, skjälskinnsväst och med en väldig tobakspipa, dinglande ur fickan; han spottar genom tänderna säsom en Yankee, och tycker mycket om titeln kapten (han är skeppare på nägot kofferdifartyg). På hvarje fartyg i flottan är en af hans landsmän, och största delen af dem likna hvarandra till den grad, att man skulle tro dem vara tvillingar. En korrespondent i skärgården skrifver följande till Götheborgs Handels och Sjöfartstidning: Sistl. fredag tog en engelsk örlogs-äng-skonert ett danskt grönmäladt barkskepp sam: en svensk brigg vid Trindelen samt aftörde dem vesterut. — Troligen voro lasterna bestämda till Ryssland. — På lördags eft. m. syntes några timmar en dylik engelsk ängbåt på Winga sand, der den pejlade, samt styrde sedan sydvart till sjös. — I Malmö Nya Tidning läses: Nägon hade för en tid sedan roat sig med att till Svenska Tidningen, som annars är ett varsamt blad, insända ett bref från Skäne, deri skrifves hurusom allmogen nedåt Westra Göinge och Gerds härader föresatt sig att nedbränna alla ängbrännerier som i April sattes i gång, att de gjort en början med ett dylikt i Mjölkalänga, samt att de öfrige ångbränneriegarna höllo vakt dag och natt till förekommande af dylika bragder, 0. s. v. Hela denna historia, som nu som bäst cirkulerar i landets tidningar är en gediegen lögn, utan ringaste verklighet till grund för sig. a — Såsom en passande påminnelse till våra ständer vid den föreslagna revisionen af Tulltaxan, anföra vi ur Malmö Nya fidning: Tullbeslag. Ett större sädant på omkring 11 packor manufakturgods gjordes i förrgär natt af kontrollör Schussler i Lommatrakten. Att döma efter de mänga tullbeslag som göras här på platsen, tyckes det som om tullbetjeningen skulle lika hastigt bli rik, som köpmanskärens ruin vore att motse. Att under ett så utbildadt lurendrejeristystem, som det närvarande, många beslag göras är emellertid intet att undras öfver, och att köpmännen, hvars förlust det gäller, lägga risken på de varor, som lyckligen undgå tullnärernas näsa, är lika naturlig; men hvad man kanske icke lägger märke till är den immoralitet och det förakt för lagen, som ett sådant system alstrar. Tullvaktbetjeningen söker att på allt vis att med mutor och belöningar skaffa sig angifvelser af sådant folk som inom lurendrejarekären är viligt att låta besticka sig, hvilket likväl inglurda hindrar samma aktningsvärda personer att till undvikande af stryk och misstanka bland sine kamrater, i kinkiga mäl, dä andra vittnen fattas, svärja till fördel för den af parlterne, som hederligast betalar. Eller om vackra anbud af nämnde slag ej erbjuda sig finner denna aktningsvärda klass af industriidkare kanske mera Å förmånligt att helt simpelt behålla alla de varor, som :de skulle för nägon köpman insmugla, samt blott säga att de varit härt eftersatta och måst kasta alltsammans i sjön. Steget från oärlighet till ren stöld, från lögn och mened till hvarje annat brott är knappast ett flugfjät; ty den som lärt sig att det är en förtjenst att öfverträda lagen i ett fall, kan sällan i andra fall högakta densamma. Hyggliga saker, som den svenska tulltaxan har på sitt samvete! NORGE. I dag ankommen norsk post medför underrättelser från Christiania af den 28 April. Den 24 April öfverbragte statsrådet Bloch till storthinget konungens samtycke till en förlängning af storthingets sammanvaro. K. M:t har lemnat prolongationen på obestämd tid nfärhehållande sio att efter ärendernas

1 maj 1854, sida 2

Thumbnail