Aftonbladet – 28 april 1854, sida 2

RR oo aa KR 0 Ms ns RE satiit lemnat franska marinministern alla af omständigheterna påfordrade upplysningar, hvilka genast blifvit delgifna engelska amiralitetet. Engelska tidningarne innehålla derjemte förslag till särskilda åtgärder att genom draggning få reda på och afskära de för antändningen utlagda metalltrådarne, och säga att sedan detta blifvit verkstäldt af mindre ångbåtar, kunna de förenade flottorna utan någon fara från dessa infernaliska machiner passera genom Finska viken. — Angående ett snarlikt ämne läser man i New York Herald för den 7 April: Vi erfara en besynnerlig och utomordentlig tillställning till förmän för Ryssland, hvilken går ut på ingenting mindre än förstörandet af de förenade flow torna i Östersjön. Man erinrar sig att med ångfartyget Baltie:s sednaste resa härifrån åtföljde f. d. alderman Wesley Smith den ryske officeraren Gräcwald till Petersburg, i det föregifna ändamålet att till kejsaren af Ryssland sälja för 300,000 dollars skeppsvirke. Tio eller tolf andra amerikanare afreste på samma ångbåt med br Smith. De hade afslutat eit hemligt köp med Ryssland, ätagande sig att i grund förstöra de franska och engelska flottorna, om de komme de ryska hamnarne tillräckligt nära, medelst försänvkming af en Taylors-apparat och eit Colts galvaniska batteri. Planen till denna helvetesmachin är följande: Ett kt batteri, af tillräcklig styrka för att spränga inieskepp, nedsänkes under vattnet af en person, innesluten i en dykeriapparat. Denue rerson fäster batteriet vid bottnen af skeppet, beer sig åter i land, och medelst en elektrisk tråd sätter man eld på batteriet och spränger skeppet. Man säger att sällskapet som för detta ändamål organiserat sig får 100,000 St. (1,200,000 rår bko) om det lyckas att spränga de förenade eskadrarne i tuften; i annat fall är en viss summa bestämd för bvarje skepp. Vi låta berättelsen gälla för hvad den kan; alltid torde det vara något sannt i den. Verkuingen af undervattensbatteriet är säker och förfärlig, om det skepp för hvilket det är ämnadt kommer nog nära land och dröjer nog länge föratt gifva dykaren tid att applicera sina batterier.o Vi förmoda att dessa och de många andra helvetesmachiner, hvaraf ryska czaren säges vara i besittning, och på hvilkas verksamhet, försmådd af det vestra Europas stater, han synes sätta så stort hopp, icke skola gagna honom mycket. Hans motståndare hafva nu lärt sig känna hvad slags gentleman han är, och skola väl akta sig att låta hans dykare fästa sina afgrundsverktyg vid deras kölar. — Dagbladet meddelar följande högst beklagansvärda händelse, som tilldragit sig på ett svenskt skepp under resan från Bahia till Stockholm. Fredagen den 24 sistlidne Februari afseglade skeppet Esther från Bahia, destineradt till Stockholm. Efter att hafva varit till sjös uti 2 och ; dygn, eller natten till den 26 i samma mänad, hade kap:enen ä samma skepp haft vakten intill midnatt, då han af styrmannen derifrån aflöstes. Sedan kaptenen derpå nedgätt i kajutan, hade han efter en kort stund, oeh sedermera flere gänger åter uppkommit på däck, samt frägat styrman hvem det var som förde oväsende på salongsdörren. Styrman, som bestämdt kände att ingen varit vid denna dörr, hade äfven alla gångerna svarat, att ingen varit vid dörren. Sedan kaptenen flere gånger erhällit samma svar och äter nedgått från däck, hade han slutligen längre fram på natten företagit sig att utkasta 5 å 6 buteljer genom salongsfönstret, hvarefter han inkallat fartygets konstapel i sin sängkammare samt befallt denne att upptända ljus. Kaptenen hade derpå i konstapelns närvaro uttagit från sin sängkammare 2:ne sablar, en pistol och en dubbelbössa, och hade gevären derefter af konstapeln blifvit laddade. Så fort konstapeln kunnat äter komma upp på däck, hade han genast för styrmannen omtalat hvad som i sängkammaren och salongen tilldragit sig. Styrmannen hade äfven för konstapeln omnämnt att han genom fönstret sett gevären laddas, men att han icke vägat gå in till kapten och tilltala denne eller att söka hindra honom i sina förehafvanden. En stund efter det konstapeln och styrmannen härom sam talat hade kaptenen afskjutit genom salongsfönstret 2:ne pistolsskott, utan att likväl dervid nägon blifvit skadad. Säväl styrmannen som den öfriga besätininsen hade då kommit till den öfvertygelsen, att kaptenen helt oförmodadt blifvit angripen af nägon håftig sinnesrubbning. Som ingen vägat sig till kaptenen hade han emellertid fätt t lfälle att än en gng ladda pistolen, hvarefter han öppnat salongsdörren och tillropat den vid rodret stående matrosen vid namn Norrby, om äfven han var med ikomplottenn. Matrosen hade derpå svarat att han ej visste af mnägon sädan, men sedan kaptenen ytterligare förklarat sig känna att Norrby vore med i den inbillade komplotten, hade kaptenen straxt derpä a7ossat pistolen mot Norrby, som, af skottet träffad i bröstet, ögonblickligen aflidit. Vid denna hemska syn flydde säväl styrmannen som den på däcket varande besättningen ned i skansen, och skeppet läg under tiden utan rorsman vind för väg, med alla segel tillsatta uti byväder. Under trenne timmars tid lärer fartyget varit uti denna vädliga belägenbet, och ingen vågade sig upp på däck. Fram emot morgonen kom kaptenen bort till skansen och uppmanade besättningen att komma up på däck, under förklarande att han nu ej vidare ville göra dem nägot ondt. Besättningen gick dä äter upp, och en af densamma, enligt hvad under tiden öfverenskommet blifvit, sökte smyga sig rundt om kabyssen i ändamäl att komma bakom ryggen på kaptenen och sämedelst genom att bakifrån fatta honom om armarne afväpna samt göra honom vidare oskadlig. I samma ögonblick dä denne man sprang på kaptenen bakifrån och alla de andre: rusade emot honom frän framsidan, ryckte kaptenen upp ur fickan en skarpladdad pistol, hvilken han aflossade i ansigtet på en matros vid namn Erlandsson, som genom följderna af skottet äfven straxt derpå afied. Nu lyckades det omsider för den öfriga besättningen att afväpna kaptenen och göra honom oskadlig, hvarefter styrmannen vände och ätergick till Bahia, der han den 28 Febr. åter inträffade. Efter det besättningen inför den på stället varande svenska! konsulen afgifvit sin sjöförklaring, afgick fartyget; vill sin destinationsort, under befål af styrmannen. Kaptenen blef emellertid äå sjukhus intagen samt skulle efter äterfående af sina sinnens rätta bruk med ett annat skepp afgå till Stockholm. Den förklaring kaptenen efter sitt tillfrisknande afgifvit, innehäller att han, som hastigt blifvit angripen af en sinnesrubbning, fattat den föreställningen det besättningen emot honom ämnat göra myteri och kasta Lomom öfver bord. Vidare har kaptenen förklarat att icke den ringaste förständiga an!edning förefunnits till en sädan förmodan, hvilken ästadkommit så beklagansvärda följder. Dylika sinnesrubbningar lära icke vara så sällsynta med personer mera ovana vid de varmare klimaterna. — —————— — — Från hr professor Juel i Upsala hafva vi på telegrafisk väg i dag middag mottagit följande skrifvelse, med anhållan om dess införande i Aftonbladet: Till underrättelse för dem hvilka kunna intressera sig för mig och mitt handlingssätt, får jag nämna, att den i onsdagens Aftonblad Ö nde Upsala univer