Aftonbladet – 26 april 1854, sida 2

SLYTKL UNMUACTU. allallan nv5 nn. al. om Drbud emot bränviusbränning hösten detta år. En såcan anhållan kan hafva många skäl för sig, särdeles som årets gröda af höstsäd sannolikt blifver mindre god än den lofvat. Skulle sädant förbud utfärdas, och bränvinsbränning således i allmnhet inställas från d. 1 Maj till ärets slut, följer deraf, att alla de, umder form af pressjästfabriker i gång varande stora brämnerier jemväl mäste afstanna; men i motsatt fall, och derest särskild föreskrift ej derom meddelas, läirer väl meningen vara att från d. 1 Maj till d. I November, alltså under 6 månader, drifva dessa fabriiker så hårdt ske kan, i hvilket ändamäl åtskilliga tiillrustningar Öras. id Nu kar emellertid under den förflutna vintern den erfarenhet vunnits, att pressjäst kan med skälig vinst beredas utan förening med bränvinsbrännng, så att, för ästadkommande och tillhandahällande af jäst för brödbakningen, särskilda privilegier på biänvinsbränning ej erfordras. I öfrigt skulle för afverkning af de tillmäskningar, som tillredas på sätt jästberedning bör tillgå, allenast erfordras helt små bränvinsverk; men dock nyttjar man stora änvgverk, med 40 a 50: kannors panna, och jästtillverkningen är bisak och för syns skull; men bränvinsuMverkninger hufvudsak-. Med 40 å 50 kannors panna afverkas åtninstone 20 å 30 tunnor per dag mest råg och hvete ty annan säd användes egentligen ej till jästberedhing. Med ett dussin, eller flera sådana brännerier, som äro i gäng 6 månader, afverkas minst 40 å 50 tusen tunnor råg; och det skulle förekomma eget nog att laudtbrukare i hela riket blifvit (ganska välbetänkt, det medgifves) nödsakade, att göra rubbning i sin hushållning i följd af bränningens inställande: för 4 månader, och att afvikelse från det normala sskett genom uillåtelse till tullfri införsel af spanmål, om samtidigt dermed jästfabrikanterna tillåtas, att egentligen för bränvinsbränning konsumera den spanmål, som genom bränvinsbränningsförbudet blifvit besparad och genom tullfrihet vid införsel inbringad i landet, samt sämedelst tillintetgöra den goda afsigten med förenämnde förordnande. Jästfabrikanterna mätte ej genom sina erhällna resolutioner kunna hafva fått bättre rätt för mänade.na från d. 1 Maj till d. I November, än landtbrukarne i allmänbet hafva för den öfriga tiden af äret, och då dessa sistnämnde kunna förbjudas uillverka bränvin, lärer det ocksä bero på K. M. att särskildt inställa bränvinsbränningen vid jästabrikerna ; och för ett sädant förbud måtte nu vara fögt talandeskäl. Uteblfvandet deraf skulle sannolikt framkalla skäliga anmärkningar. EE — Vi hafva från Upsala, af en man som noga känner de aksdemiska förhållandena ,. mottagit en nedanföre intagen artikel, som medd-lar åtskilliga märkliga upplysningar till historien om den närvarande universitetsstyrelsen. Samma författare har lofvat oss em fortgående serie af dylika belysningar, hvilka skola meddelas i den ordn ng de ic komma. Universiteterna, belägna i småstäder och patr arkaliskt styrda af en enväldsmynsdighet snart sagdt uan all slags ansvarighet,, undfalla gerna den allmänna uppmärksamhetem, särdeles i tidskiften såsom det närvarandle, då de politiska tilldragelserna påkalla demna uppmärksamhet så mycket, och unversiteterne sj-liva göra det sä litet. Otjenlighetten at den närvarande formen för universiteternas styrelse genom en oansvarig kanslerssekreterare, som vid kritiska fall skjuter en furstl-g, sjelf oansvarlig person framför sig, har länge varit insedd af untversitetsmännen sjelfva, och särskildt har de sista årens erfarenhet i detta afseende varit, såsom vi tro, åtminstone hvad Upsala universitet beträffar, alldeles tillfyllestgörande. Men den stora allmänheten har måhända mindre genomskådat betydelsen af kanslerssty-relsen vil universiteterna. Emellertid har i dessa dagar en man, som sjelf har lång erfarenhet af ecklesiastikärendenag behandlin och hvars hela politiska verksamhet befriar honom från all misstanka för obehörig re formlusta eller för bristande lojalitet, nemligen presidenten von Hartmansdorff, i en motion, som vi skola meddela så snart utrymmet medgifver, föreslagit ingenting mindre än upphäfvande af universiteternas kanslerssembeten och deras ersättande genom ett ecklesiastikkollegium, som skulle utgöra en beredning tör äfven alla andra ärender, hvilka sortera under ecklesiastikdepartementet. Under sådana. omständigheter äro alla belysningar af universiteternas administration at största intresse, och vi torde misstaga oss ganska mycket, om ej vår korrespondents upplysningar i ämnet komma att gifva ett ganska betydande stöd åt de grunder, på hvilka den fordna statssekreteraren för ecklesiastikärender önskar de nuvarande universitetskanslersembetenas afskaffande. Belysning af förhållanden vid universitetet i Upsala, I. Huru en profession kan tllåtas ligga nere, Sedan juris professorn d:r Dellden i början af sist. lidne December insjuknat, utan förhopprig att så hastigt kunra till helsan äterställas, ingick consistorium academicum i Upsala vid förlidet års slut, jemte det konsistorium öfverlemnade en af pr. Delldn gjord ansökning om tjenstledighet intill påföljande Mars månads utgäng, till akademie-kansleren med underdånig hemställan att juridiska fakultetens enda: adjunkt, juris prudentize oecon. commerc. adjunkten e. c. professorn Juel måtte förorduas, att, unde: det pr. Delldn vore af sjukdom hindrad, bestrida d till professionen i statsrätt m. m. hörande föreläsnhgar och examina. Hr Juel, som förut hos konsistorum pretesterat emot att öfvertaga nögot förordnande, ingaf derefter i Januari en till akadem kanslern ställd s. k. protest emot konsistorii hemställan i nämnde safseerde, hvilken handling kanslersembetet i slutet af Januari, och efter flere veckors besinningstid, utställde till kommunikation med kossistorium. I afgilfven förklaring yttrade konsistorium sig anse hr J. siåsom ordinarie adjurkt med lön på stat, pligtig att, jjemnlikt gällande akad. staruters föreskrift, öfvertaga det ifrågavarande vikariatet. Först efter ätskilliga. veckors uppehåll — följde sent omsider från kanslersembetet en skrifvelse, ej med svar på konsistorii h: nnställan, utan i anledning af hr J:s protest, i kvilken skrifs velse säges, att hr J., på grund af dess eget med gifvande, förordnades att tentera och examin-ra un:cr den pr. D. beviljade tjenstledighet intill d. 1 April, men om föreläsningarse nämndes intet. I medio af sistlidne Mars, och då pr. D:s sjuklighet ej lemnade nopp att han kunde under den återstående tiden af erminen äter inträda i tjenstgöring, förnyade konsistorium sin hemställan att hr J. mätte förordnas utt både föreläsa och examinera i pr. D:sställe. Men på denna hemställan har veterligen icke ännu kommit rågot nådigt svar. Sedan den 1 April har sälund icke ens funnits någon, hos hvilken de studeranr se kunnat absolvera sina tentamina för examen vid icrminens utgäng. Vid riksdagen 1840—41 anslogo R. Ständer In till en ny profession vid Upsala universitet och ! stämde säsom uttryckligt vilkor, att den nye profes sorn, bland andra läroämnen, skulle föreläsa övfreri kets grundlagar och deri examinera dem, somn undgå embetsexamina. Den nya profession, scom efter inrättades och som pr. D. erhöll, Syres R,. Ständer hafva ansett vara af en särdeles v