som Kunde DIl är DCLaUKIURKart arte. HROdUlgtetsloBsp förhöjningen, och punkten äterremitterades. Hr L. J. Hjertas anförande till Ridderskapets och Adelns protekoll vid remissen af den kongl. propositionen angående ett medelporto m. m. Det är med tillfredsställelse man vid läsningen af det kungliga förslaget och dervid fogade statsrådsprotokoll finner, att den föredragande departementschefen, med hvilken säval öfrige herrar ledamöter af statsrådet, som konungen instämt, uti inledningen till samma förslag oinskränkt hyllat sjelfva principen af stt medelporto för bref inrikes orter emellan och dess erläggande medelst äsättande af stämplar eller s. k. frimärken, samt erkänt de stora fördelar, som i många hänseenden skola vinnas, om berörde medelporto beräknas så billigt, att en allmän lättnad i afgifterna för de korresponderande deraf uppstår. Denna hyllning Ät principen kunde icke heller betviflas efter de lysande resultater denna reform medfört i alla de län der, hvarest den blifvit bragt till verkställighet, och då nästan ingen civiliserad stat numera finnes, som icke är sysselsatt med eller betänkt på att antaga detsamma. Det är derföre att beklaga, att konungens rädgifvare i det praktiska af förslaget icke tilltrott sig att följa denna grundsats, utan stannat vid föreslåendet af ett så kalladt rayonsporto med olika bestämmelser för olika väglängder, hvarföre det ock synes angeläget att de skäl, som föranledt till en sådan afvikelse, blifva underkastade närmare granskning, så mycket mera so nu det torde vara bekant, att i de länder, der rayonsportot blifvit försökt, t. ex. i det af flera sta ter bestäende Tyskland, räder en allmän önskan att få detsamma afskaffadt och utbytt emot ett gement samt lägt medelporto, medan tillfredsställelsen med det enformiga systemet äter i de stater, hvarest dej dlifvit infördt, säsom i England, Belgien, Danmark och Förenta Staterna i Amerika, med hvarje är blift vit större i följd af de välgörande verkningarne deraf; och numera är sä enhällig, att en ätergäng till nägon! ting annat der vore omöjlig att ens försöka. I Ett af dessa skäl, hvarföre ett medelporto icke i den kongl. propositionen föresläs, nemligen att anta: gandet af 5 skillingar banko, säsom generalpoststyrelsen tillstyrkt, skulle föranleda en tillökning i utgifter för dem som brefvexla på närmare afständ än 20 mil, synes fullkomligt riktigt och utvecklingen deraf så bindande, att om intet annat alternativ hade funnits att välja på, sä vore visserligen regeringens förslag att föredraga, enär hela ändamälet med reformen vore förfeladt, om den skulle för en betydlig del af bref vexlingen ästadkomma ett betungande, i stället för en åsyftad lättnad för alla. Antagandet af de olikö portoafgifterna komme för öfrigt att medföra s: mänga obeqvämligheter genom det foctfarande behofvet af särskilda taxors utarbetande för hvarje postsontor och beböfliga kontroller emot oriktiga frimärkens äsättande m. m., att en allmän fordran på er förändring sannolikt snart nog skulle göra sig gällan de. Deremot förekommer det, ätminstone enligt mitt förmenande, anmärkningsvärdt, att konungens rådgifvare, oaktadt den hyllning de, såsom nyss förut är sagdt, lemnat åt principen af ett lågt medelporto, oaktadt den stadgade erfarenheten af dess fördelar i andra länder, och fastän detta system jemväl redar är af konungen föreslaget i Norge, likväl icke uppskattat dessa fördelar så mycket, att de ansett dem värda den ringaste, ens ögonblickliga uppoffring a! en del utaf det kontanta bidrag, livarmed postväsen det nu skattar till statsverket, och det är emot denna lel af den kongl. propositionen, som jag tror att några giltiga invändningar kunna göras. Den kongl. propositionen antager, att om ett medelporio bestämdes, så skulle minskningen af den närvarande intraden för postverket deraf blifva: Med ett porto af 3 skillingar för hela riket . . . . . Bkordr 187,000. Med ett porto af 4 sk. 98,00. summan af hela postverkets uppbörd i porto för år 1851 har varit . . . 669,564rdr. Af porto för inrikes brefvexlingen . . 448,824 2 De inrikes brefvens antal . 3,481,415 Och sämmån af betälta lodtalet af samma bref, efter förmedliog . -. 4,189,047. För att, som det skett i den kongl. propositionen, kunna antaga den uppkommande minskningen i de tvä särskilda fallen till 187,000 eller 98,700 rår, finner man säledes först och främst, att förslagets författare förutsatt, att ett införande af fyra, ja äfven af 3 sk. medelporto icke omedelbart skulle ästadkomma den ringaste tillökning i brefvexlingen. ätminstone icke bågon som förtjenade att tagas med i beräkning; ty i annat fall hade väl sådant skett. Detta synes likväl innefatta ett alltför stort underskattande af systemets fördelar, i strid mot bäde allt, hvad erfarenheten visat från andra länder, och mot det loford som förslagets författare sjelf gifvit åt priucipen. Uti England, hvarifrån man har den längvarigaste erfarenheten af systemets verkningar, har det visserligen dröjt många år innan uppbörden vid postverket uppgått till samma belopp som den utgjorde före re formens vidtagande, men det bör också besinnas, at! nedsättningen i portet der gjordes till en tolftedel en tjugofjerdedel af hvad det tillförene utgjorde hvilket verkade en ofantlig skillnad i inkomsten nä! det nya systemet först tog sin början. Att å andr: sidan i följd af en sä stark nedsättning i afgiften på en gång, tillökningen i korrespondensen der skulle omedelbårt visa sig starkare än den kan blifva i de länder, hvarest förändringen är mindre, kan icke be stridas; men deremot visar den fortfarande, årliga, och efter några är ännu progressift stigande tillök hingen i brefvens antal i Storbrittannien ett resultat, hvarifrän en slutsats kan dragas till jemförelse äfven med ett sädant förhållande som det hos oss ifrägasatta. Om ett porto af tre skillingar banko här an tages, så bör det derföre, utan att behöfva upprepa hägot af hvad man så ofta sett i skrift ådagalagdt on; inverkan af ett billigt postporto pä brefvexlingenstillökning, kunna antagas att de inrikesbrefvens antal inom ett år skulle stiga, väl icke till två eller tre gånger sitt förra belopp säsom i England var fallet, men ätminstone till en fjerdedel utöfver det nuva: rande antalet 3,481,415, som icke utgör mer än omkring ett bref om äret på hvarje person af Sverges befolkning, och att det inom tre år högst sannolikt skulle uppgå till ?,:delar utöfver det närvarande, hvilket skulle helt och hålet utfylla bristen i porioumman. Det kan da med frågas: När staten af sin bank under at e är bar omkring 3 millioners vinst, och när tullverket under sanima tid gifvit ungefär hälften af denna summa i öfverskott Mare AA sg LaoskhaRn de na Jab ÄT JK