Aftonbladet – 18 april 1854, sida 2

— Proviantering och fouragering af trupperna på Gottland. I en utfärdad kungörelse angäende leverans härtill för tden från och med d. 16 nästkommande Maj till och med d. 15 Juli, uppgifves, till spekulanters efterrättelse, blandannat att den styrka, som kommer att provianteras och fourageras består af omkring 2,725 man och 350 hästar af till landet kommenderade trupper, för hela ofvannämnde tid, samt af omkring 3.400 man af Gottlands nationalbeväring, under de dagar manskapet dervid kommer att exercerar. Entreprenadauktion härä förrättas d. 29 April hos Generalkrigskommissariatet i Stockholm och k:gs be f:hde i Wisby, och förseglade anbud kunna jemväl dessförinnan ingifvas. — Vid den straxt bortom Tranebergs bro belägna, skomakaremistaren Feron tillhöriga egendomen Widing, har förliden natt eld utbrutit och lagt hela karaktersbyggningen utgörande 10 rum i aska. Allå möbler och husgerådssaker blefvo lågornas rof, emedan endast 2:ne personer uppehöllo sig å stället. Hr Feron hade på e. m., jemte nägra af sina bekanta, uppehållit sig å egendomen och kl. omkring 10 färdats till staden. ——— — Svenska Tidningen antyder i dag att kommerserådet Wijks bekanta yttrande under diskussionen i borgareståndet den 22 Mars röramde spanmålstullens upphäfvande i proto kollen har en annan lydelse än i vårt referat i Aft:onbladet för den 28 Mars samt att yttrandet visserligen icke är så oerhördt, som det der göres,. — Att talarens yttranden vid justeringen af protokollen stundom erhålla något förändrade ordalag mot dem under diskussionerna fällde, är ej väl så ovanligt, och vi förställde oss derföre, med anledning af denna det halfofficiella bladets uppgift, att någoa dylik modifikation efteråt äfven kunnat ega mum i afseende på omförmälde yttrande, men sedan vi eftersett dess lydelse i det justerade protokollet, finnes deraf icke att värt referat gjort yttrandet mera oerhördt än det är i sjelfva protokollet. Vårt referat upptager nemligen at! hr Wijk yttrat : Man talar om de så kallade fattiga klasserna; men nan förgäter att då de ej ha nägot att köpa för, s gör det detsamma hvad tunnan kostar. Det blir ialla fall de, som La något, hvilka få släppa till fiderna. Toet justerade protokollet har yttrandet åter denna något ordrikare lydelse: Man har talat om den fattigare befolkningens behof och knappa omständigheter, och föreburit att de i händelse priserna uppjagas för högt, komma att lida nöd; men om de äro så fattige att de icke hafva något att köpa för, så gör det dem detsamma hvad tunnan kostar; ty då måste hvarje kommun komma lem till hjelp och hvem får väl i så fall betala fio!erna. Jo! den som har något. Vid sådant förhällande anser jag (Wijk) det ör den fattige icke betyda rågot, om spanmålen står i högt pris och bör 2j veka derhän att göra rubbning i tullbestämmelserna. Justeringen synes oss i sanning här icke hafva mildrat det oerhörda.