Aftonbladet – 15 april 1854, sida 3

S3tatsutskottets Betänkande n:o 90, tillstyrkande ett såneunderstöd af 20,000 rdr åt staden Jönköping, till förlag åt handlande och näringsidkare, och bifölls itan diskussion, hvarefter ståndet åtskiljdes. — Prestesåndet. Plenum den 15 April, kl. 12. Enligt förut fattadt belut afrjordes först statsitskotteis utlåtande nr 90, angående ett understöd af 2),000 rdr bko ät de brand:kadade i Jönköping. Hvad uskottet tillstyrkt bifölls af ständet. Ekonomiutskotets betinkande nr 74, äterremiss af nr 22, om förrdligand: at 5 3 i sockenstiämmoförordninvgen af den I Avgusti 1823. Utskottet vidblifver sin förut utalade åsigt om behofvet af förtydligande af ifräga2rande :, men ståndet afslog med 26 röster mot 9 onna dess framstillning. -— Samma utskotts bet vande rr 76, i anledving af väckt motion om a!l ords lika beskatiniug. Utskoitet tillrider att när stgärd i anledniug af motionen ej mi vid Prosien Almqvst bad förlidet pl pstänkande på bordet, för att: få se h aflöpa å riddarhuset. Han hade i motionen sett namet August v. Hartmansdorft, och hade trott att de iamu skulle förmå cj så litet på riddarhuset; icke förihy hede förslaget der lidit ett komplett nede 5 och talaren kunde för sin del icke en gång medelst sorgens boklagande öka saknaden, då förslaget ej ofsig en lindring i skattebördorna, utan att all jord skulle komma att draga muvarande kroaoskattehormans tunga. För sin del ville talaren ned Prosest niol det sätt hvarpi skatteförenklingsfrägs allmänhet blifvit bebandlad. — Betinkandet bif Scatsutskottets betänkande nr 89, om eftergift äronans rätt till dana-srf efier enkan Sandelin, till förmån för några dess slägtingar, som först post fatalia bevakat sin arfsrätt. — Prosten Schram ville utt iessa slägtingar skulle dela beloppet med N stad, som, i fall dessa slägtingar ej fran:kommit, arfvet; men prosten Berlin motsatte sig på det högsta denna deining. Konunsgen hade kunvat ätergfsa de föriorade fatalierna, nuen hade af grannisgevhot mot ständerna ej gjort det,, utan heldre framställt at: ständerna skulle efterskänlka kronans rätt. Då ar tagarne äro finska undersåter, är frågan en grannlagenhetsfråga, mer i dessa :ider, då den för våra finska bröder aldrig slocknane kärleken har ett större bekåf att uttala sig. — Btänkandet bifölls,