SOYPPETSAVIMAS oo S OVMMORVE ALU fe MOLN VUTE vm bord gätt öfver Donau. De dervarande redutterna blefvo tagna med stormande hand och med en förlust af 35) döda. Turkarne försvarade sig med hjeltemod och lemnade mänga döda och särade på platsen; 11 kanoner, 5 officerare och 100 man föllo i ryssarnes händer. Derefter öppnade fästningen Tultscha sina portar för general Uschakoff. Generalen har den 24 besatt byarne vid Beschlepberget och framskjutit 2 kosacksqvadroner till Telitza; på den istvämnda orten verkställdes föreningen med den rysks infanteridivisionen under general Anrep, som inne slutit den lilla fästningen Isaktscha. Äfven den nä sot fastare platsen Matschin kringrändes den 24 och är cernerad. Furst Gortschakofts högqvarter befann sig nämnde dag i Gretschi, en by som ligger nedom Vatschin på vägen till Hirsowa Den 24 och 25 Mars voro på de betecknade punkterna 49 bataljoner infanteri, 4 kavalleriregementen, 160 kanoner med 4,500 artillerister och en sappör bataljon. Emot dessa ryska stridskrafter stå i Basadagh 10,900 man, i Hirsowa 4,000 man och vid Tra jansvallen (Tschernawoda, Karassu och Kustendschi) 16,000 man med 30 kanoner. Mustafa Pascha har sitt högqvarter i Babadagh. Besynnerligt nog nämner den i Bucharest den 27 utkomna otficiella ryska bullet.nen ingenting derom att Tultscha blifvit taget. tet tinnes föröfrigt en fästning och en köping med namnet Tultscha; båda äro skilda genom en bugt af Donau. Köpingen, bestående af omkring 80 hus, ären öppen plats. Fästningen deremot bör kunna emotstå en längre belägring. Öfver Orsowa -ha underrättelser ingått från Schumla af den 26. Ryssarnes Donauöfvergång vid Braila och förmodade besättande af Jobrudscha var der bekant och hade väckt öfverraskning. Straxt skickades adjutanter till Silistria, Hirsowa och Konstantinopel, för att begära hjelptrupper åt befälhafvaren i Jobrudscha, Mustafa Pascha. Kommendanten i Hirsowa har dessutom erhållit order att sätta sig i förbindelse med Kustendschi, de appställa en reservförsvarslinie och afvakta hjelptrupper från Schumla och Konstantinopel. Omer Pascha sjelf begifver sig till Rutsehuk och derifrån till Turtukai; man tror, utt han der ärnar göra ett angrepp. Flera engelska och franska officerare, bland dessa general Bourgoyne, befunno sig den 23 i Matschin och Isaktscha. Det synes af åtskilliga underrättelser temligen klart, att turkarne i sin ordning ärna el!er redan börjat gå offensivt tillväga mot ryssarnes center oeh venstra flygel. En telegrafdepesch från Bukarest af den 28 Vars förmäler: Turkarne ha vid Simnitza (gentemot Sistow mellan Rutschuk och Nikopoli gatt öfver Donau. Striden fortgår sedan flera lagar med stor förbittring. Alla i Bukarest lis, onibla trupper beordras dit. Furst Gortschakoff hade den 27 i största hast afrest från lbrada tU Kalarasch. De på linien BukarestXrajowa stående reserverna marscherade mot Donau. Enligt en depesch från Semlin hade general Liprandi den 29, för att förekomma ett wngrepp från turkarnes sida, anfallit en nära Salafat belägen redoute, och efter förstörinsen af ett batteri intagit sin förra position. Enligt en tillförlitlig telegrafdepesch öfver Herrmanstadt af den 31 Mars från Krajowa är intet tvifvel mera att turkarne den 26 bör jat offensivoperationerna. Sol Pascha har med hetydande stridskrafter passerat Donau vid Islasz och hotar från två sidor det fasta vid Alutas mynning belägna slottet Turnul. Vid Kalafat försökte Achmed Pascha den 27 Mars genombryta den ryska cerneringslinien, hvilket dock icke lyckades honom. Ryssarne rusta sig att angripa Soli Pascha. Enligt berättelser från 3ukarest skall kommendanten i Silistr.a, Mussa Pascha, den 27 verkställt en Donauöfvergång (garnisonen i Silistria består af 12,000 man af alla vapenslag). Mussa Pascha, generaldirektör för artilleriet, är en af de utmärktaste officerarne i turkiska armån. Den 27 och 28 Mars ha fäktningar egt rum vd Kalafat, Turnul och Kalarasch, om hvilkas resultater nästa post torde bringa vnderrä telser. Furst Paskiewitsch väntades i Bukarest den 4 April. Han skulle taga vägen genom Siebenbirgen. Triester Zeitung, meddelar en berättelse från Athen af den 24 Mars. Doe af turkiska ambassadören uppställda fordringarne i depeschen af den 19 voro följande: 1) återkallande af alla grekiska officerare, som nu gripit till vapen mot turkarne; lyda de, skola de ställas för domstol, lyda de icke skola de förlora sin sold. 2) Universitetsprofessorerna Sutzos, Maurokordatos och rektorn Kosti skola afsättas. 3) Pressen skall hindras att predika uppror mot Turkiet. 4) Alla kommitteer i Grekland skola upplösas. 5) De som öppnat fängelset i Chalkis skola straffas. Grekiska regeringens svar beslöts derpå enhälligt i ministerrådet under konungens presidium, men tillika församlades kamrarne. Ministrarne framlade först i deputeradekammaren Turkiets not och Greklands svar, och frågade om kronans värdighet och landets rättigheter blifvit behörigt iakttagna. Kammaren gaf enhälligt sitt entusiastiska bifall. I senaten uppstodo deremot några betänkligheter. Regeringen begärde offentlig omröstning och segrade med 22 röster mot 16. Regeringens svar skall väsentligen vara af följande innehåll: 1) De officerare som deltaga i striden ha alla besärt sitt afsked och utstrukits ur armeen — sold er håller ingen. De äro helt enkelt medborgare, regeriogen har ingen makt öfver dem. 2) Universitets professorer ha, sä vidt regeringen vet, icke låtit någonting komma sig till last, men regeringen är beredd att derom anställa en undersökning. 3) Pressen ir till följe af bestående lagar fri. 4) Slutna kom mitteer finnas icke. Enskildas personliga deltagande kan regeringen icke undertrycka. 5) Hvem som företagit sig att öppna fängelset i Chalkis är, trotts alla undersökningar, ännu icke bekant, men regeringen skall fortfara i sina bemödanden. Svaret blef den 20) på afton tillstäldt turkiska sändebudet, som efter en konferens med engelska och franska sändebuden vid midnattstiden begärde sina pass och den 21 tidigt på morgonen på en fransk fregatt afgick till Konstantinopel. Underrättelserna om upproret i Epirus, ehuru härflytande från grekiska källor, visa attgrekerna ingenstädes gjort några betydande framsteg, och att de måste inskränka sig till ett guerillakrig i bergen mot de turkiska trupperna. I Arta finnas 3000 turkar och på bergen i dess omgifnmingar 15t0 greker, så att uppgiften om belägringen tager sig något AS RK R re c