Aftonbladet – 7 april 1854, sida 2

sronofogden, som vid Orrviken förrättade samma dag kronouppbörd med Sunne socken; men som denna ej hann afslutas förrän kl. 5, så måste E. med sina bi;räden till den tiden qvardröja vid gästgifvaregården. Detta dröjsmål lärer begaguats att ät alla håll utskicka bud för att varna de brännande. Då kronofogden, hr E. och läasmannen omkring kl. 5 begåfvo sig på vägen till Norderön, mötte de ett stycke från ön en karl liggande uti sitt äkdon och så öfverlastad af starka drycker att han hvarken kunde röra sig eller svara på till bonom framställda frågor; personen igenkändes vara bo.den Olof Hemmingsson från Fahnbyn i Sunne socken och som straxt efter hr E:s ankomst till Orrviken hade afrest derifrån till Norderön, troligen för att underrätta att det var fara för handen. Da vi efter framkomsten till ön öfverallt mötte utskickade, och ändamålet med resan nu syntes förfeladt, ansägo vi det vädligt och ej ens möjl gt att i mörkret företaga någon undersökning, isynnerhet som vägarne voro igendrifna och ingen af oss kände trakten, hvarförutan kronofogden ej heller kunde dröja, emedan han samma afton skulie hälla uppbörd i Hallen, di. vi nu allesamman reste. Påföljande dagen ätervände vi, utom kronofogden, som var hindrad af embetsförrättningar, till Norderön, för att nu på ljusa dagen anställa den tillämnade undersökningen. Komna i land derstädes blefvo vi genast emottagna af 5 st. karlar, hvilka kommo springande till vägen och tillsade oss att stanna. Då deta skedde och de tillfrågades, hvad de ville, knöto de väfvarne emot oss under det de stojade och utöste ovett af gröfsta slag. Under det vi emellertid fortsatte färden längre in ät ön, blefvo vi så snart vi nälkades någon by, på samma sätt emottagna och förföljda af män och qvinnor, hvilka kommo utrusande ur boningarne och under vilda åtbörder skreko och utöste ovett, vittnande om den största råhet. Trenne af de personer, som först voro oss till mötes, kommo nu äfven åkande efter oss, och som vi tagit af vägen, för att utien gård i Önsta by anställa undersökning, foro de förbi till en annan gård i byn, hvarifrån inom kort omkring 20 personer kommo springande, hvilka troligen der varit förut samlade och nu lemnade sin post, för att sätta en gräns för vidare framträngande och att ordentligen köra bort oss; då vi således snart sägo oss omgifna utaf en mängd karlar, som frän alla båll närmade sig under hotande åtbörder, ansägo vi det vara bäst att, för undvikande af ännu obehagligare uppträden, gifva vika för den öfverlägsna styrkan och begåfvo oss sakta undan. Men nu börjades deras jagt med all ifver. Hästar betslades, 5 å 6 personer kastade sig i hvarje slide, husbönder, drängar, gråhåriga gubbar om hvarandra och till och med barn, hvilka, hetsade af sina föräldrar, likasom deras hundar, togos med i tåget, för att med sin gälla stämma föröka skrålandet och olåten. Så förföljdes vi af den alltjemt tilltagande skaran, under det den under bittra, smädefulla och förnärmande uttryck tillkännagaf sitt hat, och blefvo först qvitt följet då vi kommit ner på sjön, der det vände om under vilda hurrarop, beledsagade af de löjligaste åtbörder.