— I anledning af våra anmärkningar vid egeringens proposition till rikets ständer om eglering.n af brefporto, med tvenne. olika satser å 4 och 6 sk. bko samt å dessa satser ydande frimärken, har Svenska Tidningen, såsom tillbörligt var, uppträdt med ett försök utt bevisa rigtigheten af regeringens förslag och origtigheten af att icke vilja låta sig nöja ned hvad friherre Palmstjerna funnit för godt att vilja tilldela. Vi tvifla likväl högligen på verksamheten af den halfofficiella tidningens polemik i denna punkt, och befara nästan att dess försvar endast ännu ytterligare blottar lösheten af de grunder som den afser att understödja. . Svenska Tidningen medgifver genast från början att ett enformigt brefporto å 4 sk. bko för alla afstånd mellan två postkontor, samt frimärken å denna sats, är det önskvärda mål, hvartill vi böra :sträfva. Vi hålla Sv. Pidn. räkning för detta medgifvande. Om hvad som borde ske är således ingen meningsskiljaktighet mellan oss, endast om möjligheten att för närvarande utföra det. Antagandet af ett dylikt porto nu genast skulle, heter det, med hittills varande breffrequens, medtaga hela den vinst statsverket drager a! postväsendet, och möjligen derutöfver fordra någon ringa uppoffring. Det är sannt att för ett eller ett par år skulle denna inkomst sannolikt bli mindre än nu, för att dock i en framtid stiga derutöfver; men vore det ej i sin ordning att nu på en gång göra en ringa uppoffring, för att utan vidare besvär vinna en större fördel? Fyraskillingen banko är hos oss iden naturliga myntenheten för smärre penningtransaktioner. Den har sitt eget mynt både i koppar och silfver; den är en jemn qvot i allt skillingsmynt; 12, 18, 24, 30, 36, 42 sk. förekomma ojemförligt oftare i handel och vandel än 5, 7, 13, 29 sk. Fyraskillingen är sålunda liksom af häfden utsedd till : portoenhet; frimärket å 4 sk. blefve ett mynt, lika lätt omsättligt som 4 sk. i koppar, men med den stora fördelen att kunna skickas i bref för att jemna liqvider, hvilket vore en stor vinst. Skulle decimalsystemet i penningräkningen komma att införas enligt rege ringens förslag, så blefve 10 ort, tiondedelen af en riksdaler, den närmast mot 4-skillingen svarande, ehuru något förminskade myntvalutan, och följaktligen äfven den naturliga enkla portosatsen. Svenska Tidningen upprepar, för att af skrämma från antagandet på en gång af ett ill 4 sk. nedsatt uniformt porto, den kända, och äfven i Aftonbladet framlagda erfarenheten ef den stora minskning i postverkets inkomster, som i början, äfven med den enorma tillväxten i brefvens antal, åtföljde Rowland Hillska portosystemets första införande :i England: Men Svenska Tidniogen förtige alldeles, att de förutvarande portosatserna, som på en gång reducerades till en penny, vorc 2, 4, 5, 6, ja ända till 16 pence. Detta föindrår omständigheterna högst betydligt. I Sverige är medelpoxtot 54 sk.; nedsättninsen skulle här ske endast med en femtedel. under det den i England skedde till en femtedel och derunder. Antagandet af en 5 sk. bkos portosats, efter kongl. generalpoststyrelsens förslag, hafva vi betraktat blott och bart såsom en nödfollsutväg, på det åtminstone principen af en lika portosats måtte från början bli erkänd, och det ohjelpliga krånglet med frimärken på flersa valörer kunna undvikas. Vi hoppas dett: porto! aldrig behöfver komma till stånd, och letsamma torde äfven poststyrelsen sjelf i siti hjerta hoppas, ehuru den ej ansåg sig ha rät att taga initiativet till ett förslag, som skullt göra postverket till en sämre mjölkko för sta ten än hittills. Med ett ord, vi accepterade: sk. satsen endast såsom ett pis-aller, såsor ett öfvergångssteg, men likväl anse vi di: ångt bättre än de 2 satserna å 4 och 6 sk Sko, som Kongl. Maj:t föreslagit. Det blifve högre! än hvåd nu betalas endast för de kor tare distanser, för hvilka nu betalas 2, 3 oc! 4 sk.j men lika och längre för alla öfriga di stanvser, hvilka nu betalas med ett högre be :opp, och vi tro således i likhet med post styrelsen, att redan ett sådant medelporto vor. välkommet för de flesta korrespondenter; oct utt det icke skulle minska brefvexlingen p sortare afstånd. När man talar om att statens vinst af post verket, genom antagande af ett 4 sk. medel porto; skulle uppoffras, fordrar billigheten at erinra om den enorma vinst, som den förr: i andra fall, och utom den utgående kontant: behållningen, drager af postinrättningen. Fri brefsrätten besparar staten i det närmaste ci utgift! af en half million rdr rgs om året lertill kommer omkring 40,000 rdr bko in komst af tidningsstämpeln, som nu går til statsverket. Utgifterna för den officiella ut rikes brefvexlingen bäras äfven af postverket och då endast dessa år 1851 uppgingo til 16,000 rdr bko, samt dertill dessutom lägga -postverkets utgifter för underhållet af de op iska telegraferna med 12,000 rdr bko, oci för understödet af den södra diligenslinie ned 8000 rdr banko årligen, så må man sanning icke klaga öfver att postverket e sör nytta åtstaten, äfven om detåt densamm :;j skulle lemna samma stora kontanta af kastning som hittills. Svenska Tidningen söker bevisa, att 5 sk portot, med den stegring det medför af bref vexlingskostnaden på kurta distanser, skull irabba allmogen och de mindre bemed tade, hvaremot nedsättningen skulle isynnerhe synna! de förmögnare och affärsmännen avilka allmännast äro de som brefvexla p större afsrånd.. Ingenting kan i vär tank: vara falskare än detta påstående. Allmo zen och de fattigare klasserna begagn