Aftonbladet – 4 april 1854, sida 3

RÄTTEGANGSoca POLISSAKER. Viktualiehandlaren Frans Tranberg, hvilken sistl. torsdag öppnade salubod uti huset n:o 6 vid Österlånggatan, har i dag på morgonen afhändt sig lifvet medelst hängning. Tranberg, hvilken allt sedan hans moder nyligen afled, varit grubblande, hade kl. 6 på morgonen inkommit till bodbetjenten Haglund och begärt nycklarne till boden, samt under förklarande att han vore illamående anbefallt Haglund att verkställa torguppköpen. Haglund hade ätlydt denna tillsägelse, och då han kl. 7 återkommit hade han funnit dörren till boden stängd inifrän. En smed hade blifvit tillkal!ad som uppdyrkat dörren, då Tranberg befunnits hängande i en sidenhalsduk fästad i en krok uti taket. Han hade ännu varit varm, men oaktadt fältskär och läkare genast efterskickades kunde han icke återbringas till lifvet. Tranberg efterlemnar hustru och barn. i Ransakningsmål å Stockholms läns cellfängelse den 31 sistl. Mars. Vid urtima ting med Wermdö skeppslag förekom denna dag ransakning med arbetskarlarne Jöns och Carl Gustaf Söderlund från Norrnäs, häktade och tilltalade för det de natten till den 14:de sistl. Mars å Boviknäs egendom från iuspektoren Björk genom inbrott tillgripit ett större parti spanmäl, råg och hvetemjöl, 3:ne kohudar, fläskskinkor, fårskinn m. m. som de i flere omgängar bortburit från spanmälsmagasinet och forslat till skogvaktaren Stolt vid Norrnäs. Mälsegaren tillkännagaf att han icke nu bestämdt kunde uppgifva huru mycket spanmäl som blifvit stulen, men af hvetmjölet saknades 18 lispund 7 I, och af rågmjölet 5 lispund. Jöns Olsson nekade för denna stöld, ehuru han för linsmannen erkänt densamma. Han påstod att han blifvit tvingad att pätrga sig brottet; men mäste medgifva att han år 1846 vid Gerds häradsrätt i Christianstads län undergätt bestraffning för 1:sta re san stöld och år 1848 vid samma häradsrätt för 2:dra resan. Söderlund erkände att han på Olssons begäran med häst och åkdon forsl.t ifrågavarande varor till Norrnäs, men påstod sig icke hafva afvetat att de voro stulna Han förklarade slutligen att Stolt varit medvetande om stölden och uppmanat Olsson att föröfva den. Stolt förnekade all kännedom om stölden äfvensom att han emottagit nägot af det stulna. Läns man Cederberg tillkännagaf att tjufvarne icke hunnit undangömma allt det stulna, ty vid anställd visita tion vid Norrnäs anträffades å en betesäng i narheten af Stolts och de tilltalades bostad flere säckar med spannmäl. För vidare upplysningars vinnande uppsköts målet till nästa ting. — Vid urtima ting med Färentuna härad fortsattes samma dag ransakningen med enkan Lovisa Andersson Ek vid torpet Bethlehem och hennes tjenstedräng Gustaf Eriksson, samt förre fästningsfängen Johan Petter Andersson, kiäktade och tilltalade den sistnämnde för det han uti December mänad förlidet är, dels vid Kjersö gård stulit större partier spanmål, och dels ä Malmviks skog tillgripit ved, samt de bäda förstnämnde för det de med tjufven nött och sömt under den tid denne varit hos Lovisa Ek inne boende. Likasom vid föregående rättegängstillfällen nekade de tilltalade för all vetskap om stölden, oaktadt besvärande omständigheter mot dem förekommit. Säsom delaktige uti vedstölden ä Malmviks skog angafs 2:ne andra medbrottslingar nemligen: Remmansegaren och broarrendatorn Sundberg vid Wäsby och dennes dräng Anders Jonsson. Emot dessa sistnämnde personer förekommo genom vittnens berättelser så besvärande omständigheter att allmänna äklagaren kronolänsmannen Aurelius yrkade att de genast måtte häktas, hvilket häradsrätten hvad Sundberg beträffade icke för närvarande kunde bifalla emedan han vore hemman:egare, men drängen Jonsson förklarades skyldig ätt genast träda i häkte, hvarefter målet u,p skjöts till annan dag. — Den 6:te sistl. Mars hade äå egendomen Framnäs ä Djurgärden tillhörig aflidne öfverstelöjtnant Bloms sterbhus 18 lås blifvit brutna frän dörrarne och jemte 15 nycklar bortstulne. För denna stöld är mureriarbetaren Anders Fredriesson och arbetskarlen Anders Ferdinand Nilsson häktade och tilltalade. Fredriksson erkände att han som den tid stölden föröfvades varit jemte Nilsson boende uti huset n:o 42 vid Qvarngatan ä Ladugärdslandet blifvit af Nilsson öfvertalad att föröfva stölden. Nilsson hvilken förnekade all delaktighet i brottet, hade dä det blifvit upptäckt tagit till flykten och lyckats undkomma För närmare upplysningars vinnande uppsköts mälet till nästa ting.