Aftonbladet – 4 april 1854, sida 3

största delen af varuförsändningen blef realiserad medstor fördel, och äfven under sednaste mänaderna voro prisnoteringarne i Australien ganska uppmuntrande, hvilket är det bästa bevis på den märkvärdiga konsumtionsförmåga, som råder bland den australiska befolkningen, och hvarigenom vi tillförsäkras en varaktig afsättning till detta betydelsefulla framtidsland. Vi grunda härpå en stor utsigt för en omfattande och vinstgifvande sjöfartstrafi käfven i innevarande är och gå nu öfver till ett skärskädande af. Spanmålsimporten : denna vigtiga gren af vär skeppsfartsrörelse uppnådde under Juni och Juli en mindre vanlig utveckling och åtföljdes under den återstäende delen af äret af en utomordentlig fraktstegrinjg. Man hade visserligen länge förut fått visshet om att skörden var bristfällig, men hoppades att tillförse:ln, efter vanlighet, skulle blifva så riklig att någon bet:ydligare prisstegring icke borde befaras. Det visade sig likväl snart, att vår skörd var misslyckad i vidla högre grad än man i början förmodade, och på samrma gång inhemtade man äfven att den utfallit ännw sämre i Frankrike, Belgien, Italien, ja till och med i en stor del af norra Europa, hvilket allt ästadkom en så hastig stegring i hvetepriserna, att desamma vid slutet af äret stodo 70—75 och för några sorter ända till 100 ?V, öfver priserna vid motsvarande tid af det föregående äret. Likväl hade räntefoten stigit från 2 till 5 ?V, och erfarenheten från år 1847 ästadkom en stor försigtighet. Det var naturligt att fakterna i jembredd med de stigande hvetepriserna äfv.n skulle stegras, och då vi vid årets slut icke kunde erhålla någon tillförsel från Östersjön, så voro vi sdermera hänvisade att hemta vår import från Donau oa Svarta hafvet, men härvid blef Frankrike vår konlurrent i den grad att mer än ;:delar af hela tillför:eln tog vägen till friska och några andra europeiska bamnar. För fartyg yppades nu en sä enorm efterfrågan att frakterna från Odessa hastigt stegrades till 6 pr ton talg och 24 sh. sterl. pr qvtr hvete från Donau, under det nägra fartyg blefvo der på stället be:raktade å 9 och 35 sh. Totaltillförseln af spanmål till hela det förenade konungariket utgjorde under förlidet år 8,845,548 qvtr mte 4,635,823 centner mjöl mot 6,765,043 qvtr och 1,017,825 centner är 1852. Trävaruhbandeln har dernäst varit en väsendtlig orsak till frakternas stegring. Den hittills exempeilösa utveckling som under de 2:ne sista aren inträffade inom denna handelsgren visar sig tydligast af efterföljande öfversigt. Till hela konungariket imp rterades nemligen af bjeltar och plankor m. m. från såval kolonierna som fremm nde länder: 52: 185:: 2,048,294 loads. 2,320,0)0 loads. Deremot exporterades till Australien m.m. —11,582 51,00 och för trävarulaster visade sig ensamt för London en tillökning om mer än 33 V, nemligen: 1852 . . . 1419 fartyg om 432,428 tons. 1853 . . . 1853 or 573,938 Från Sverge och Norge anlände ej mindre än 848 laster om 227,531 tons, från Preussen 462 om: 152,948 tons, från Ryssland och Finland 318 laster om 81,897 tons; men den största tillökning inträffade i tillförseln från Memel, Danzig och Stettin, hvarifrän vi är 1852 erhöllo 71,011 tons och 1853 deremot 152,948 tons. Förbrukningen af och begärligheten för trävaror steg till en sådan höjd att den enorma stegringen i frakterna icke hade nägot inflytande på tillförseln, och priserna höjdes under loppet af året 35 åa 40 2. N Vi hafva nu här frambål!it de 3:ne hufvudbrancher som under förlidet år i sä utomordentlig grad stegrade fraktpriserna, och ehuru de bäda sistnämnde till en öfvervägande del omfattade importaffärer, så har dock vär export fortskridit i motsvarande grad, hvilket närmare ädagalägges derigenom, att det deklarerade värdet af rikets utförsel uppgår för förl. är till närmare 96 millioner sterl. eller omkring 16 millioner mer än år 1852. Af hvad vi i det föregäende anfört, inser man lätt att en så utomordentlig utvidgning af handeln icke allenast har uppjagat fartygens värde till en otrolig grad, men alla de bjelpkällor för skeppsbyggeri som såväl här och i kolonierna kunde uppdrifvas, hafva derjemte varit i lifligaste verksamhet, hvilket visar sig i det stora antal af de fartyg, som gätt af stapeln och i de kolossala drägtigheter, som utmärkt flertalet af desamma; ja, det herrskade i hela landet en formlig mani för byggande af jettestora skepp, hvaremot ett jemförelsevis ringa antal fartyg af medelmåttig storlek blefvo byggda. Enligt värt omdöme har man häruti begått ett misstag, och efter all sannolikhet kommer man inom kort att lida kännbar brist på mindre fartyg. Stegringen i värdet af de i kolonierna byggda skepp kan i öfrigt ansläs till 40—50 ?, mot år 1852 då den redan utgjorde 16—17 ,. Fartyg, bestämda för ett 7-årigt register värderas fir närvarande till 10 å 11 5 sh. pr ton, kopparfata minst 10 sh. pr ton mera, hvartill kommer 3 3 10 sb. för kopparförhydning och utrustning (til Australien), hvilket följaktligen bringar upp väret af sådana skepp till 15 pr ton. Under :örlide år säldes ensamt i Liverpool (den största markniden för kanadiska fartyg) 635 skepp om 279,530 tons mot 285 om 147,471 tons år 1852. Om värdet af de fartyg, hvilka säldes frän andra hanr, är det ej möjligt att emna nägra positiva upplysningar, emedan resultatet vill en stor del var afbängigt af biomständigheter, dock kan man med säkerhet antaga att prishöjningen ntgjorde minst 25 a 30 ?,. Hvad nu angar de uti sjelfva Storbritannien byggda fartyg, så hafva priserna ä desamma stigit i samma eller till och med innu högre grad än för audra fartyg, emedan skepp som voro beräknade för 13-årigt A af 1:sta klass kotade i sjön 18—19 f, under det nägra andra af sär leles utmärkt byggnadssätt och material betltes med 21 å 12 pr ton. De utomordentligt höga stenkolsfrakterna för kustart hafva under de sednvare 12 månaderm stegrat värdet af stenkolsfartyg med minst 100-94. För ati nan kan göra sig en ställning om det lastrum, om erfordrades enkom för denna bravche, få vi imna, att med undantag af mindre kust irtsg, hvars atal ätventedes har betydligt tilltagit, utgjorde stenvolsipvförseln år 1853 ensamt här i London 3,373,256 zons, erfordrande 12,111 skeppsresor, och ä sin helvet, eller saväl sjöledes som på annat sätt, uppgick sllförseln til mer än 4 millioner tons, säledes dubHelt så mycket som för 15—20 år sedan. Pr jernväg och pr kanal hade vi visserligen dubbel så stor illförsel som år 1852, men den öfversteg likväl icke 653,729 tons, hvilket bevisar att det enorma behof .f denna artikel endast sjöledes kan fyllas. I betraktande af en så oerhörd handelsrörelse, och som ännu är stadd i vidare utveckling, är det klart att våra egna skeppsfartskrafter hafva utvidgats i en mnotsvarande grad, och antalet af de för pårvarande det förenade konungariket hemmahörande registreade fartyg uppgår till ej mindre än 34,599 med en Irägtighet om 4,301,434 tons. (Slutet följer.) SJÖFARTS-UNDERRÄTTELSER. Stockholm, Till lastning anmälde: April 4: Enigheten, O:sson, Danmark, jern och tjära; Maisaretha, Lantav, Nordsjön, jorn; Mina, Sandberg, d:o, d:e. Telegraf-rapport d. 3 April, kl. 6 e. m. Tiocka hindrat signaleringen vid alla stationerna. Dito den 4 kl. 42 midd. Dalarö: N Ank i går at