Aftonbladet – 4 april 1854, sida 2

ed sädana samfund vora under ärets lopp ingångna. Akademiens Lipdbomska pris hade tillerkänts hr d ngström i Upsala. — Flera afhandlingar hade till Vv sademien inkommit, hvariblaud åtskilliga af Are ill houz, Björling, Erdmann, Hylten-Cavallius, Lindt an, Nilsson, m. fl. allmängjorts genom akademiens had ;rhandlingar. — Hr Bolinder, som på bekostnad af gaf kademiens framlidne ledamot, hr John Swartz, be-l rar ;kt verldsexpositionen i London, hade afgifvit upp-lvisc ifter och ritningar öfver de i England använda me-l sår el att med machineri bearbeta trävirke, hvilka uppd ;sningar blifvit införda i Tidskrift för arkitektur och tid iekanik. då, Öfver flera ämnen hade akademien afgifvit offici äfv lla utlåtanden, bland hvilka serskildt omförmältes syr et öfver den af hrr Scheutz uppfunna och numera lkas irdiga machin för beräkning och tryckning af mashe omatiska tabeller, och hvilken enligt samma utläT inde beräknar tabellserier bestående af ända till 15 lek iffror, med differenser af ända till 4:e ordningen, I 80r amt deraf samtidigt aftryckas 8 siffror, sedan den itral jelf korrigerat den sista till tryckning bestämda deger imalen. da Enligt akademiens förslag kommer den bildstod af 3erzelius, som modelleras af professor Qvarnström, att por ippställas på den nya platsen vid Nybron. ner Akademien hade genom dödsfall förlorat flera leda) säg nöter under de: fördutna äret; inom riket: hofmarför kalken Leyonmark, som i mänga är varit akademiens I till .amererare, hr John Swartz i Norrköping, statsrådet o Jamuel Grubbe och hr Samuel Owen; utrikes: hr FranSas vis J. D. Arago, direktör vid observatoriet i Paris, hel I. Olivier, professor vid Conservatoire des arts et meho iers derstädes, och E. Fr. Germar, professor vid uniI me rersitetet i Halle. Till ledamöter i akademien voro loss valde, svenskar: bergsrådet Aschan och amiral Virgin; I Di amt utländske: N. Nordenskiöld, öfverintendent för bergverken i Finland, d:r Lejeune-Dirichet, professor i y Berlin, G. Lamf, professor vid polytekniska skolan i ku Paris, och doktor Leon Dufour. Akademiens astronom, professor Selander, hade flera I för nya och intressanta berättelser att meddela om sin veI få, tenskaps framsteg under det förflutna äret; men brilv stande utrymme för dagen nödgar oss att säväl häraf 3 som af de öfriga vetenskapliga ärsredovisningarne anföra ett möjligast kort utdrag. -— De rörelser hos stjernorna inom värt solsystem, frän hvilka man velat sluta till riktningen af hela detta systems framskridande i rymden tillika med sjelfva solen, hafva granats af Laugier, som härvid anmärkt att nägon säker stödjepunkt för uppskattningen af detta framskridan de ej kan sökas inom de stjernor, som lika med solen tillhöra vär vintergatas solsamling, och Laugier har derföre ansett oundvikligt att till stöd för upp mätningarne taga sädana stjernsamlingar, som befinnas så aflägse ifrån vintergatans system, att deras egen rörelse är för oss omärklig; säsom sådana mäste nebulosorna betraktas. Laugier har i anledning häraf begynt upprätta en katalog öfver nebulosorna. — Vid nyare och med bättre teleskoper verkställda iakttagelser på Saturnus har man icke blott hos denna planet upptäckt en ny ring, utan äfven funnit ringarne föränderliga till form och ljusstyrka och till vissa delar stundom sä genomskinliga, att planeten sjelf kunnat ses igenom dem; hvaraf man föranledes till den slutföljden, att de måste bestå af något flytande ämne, som stundom tätnar på vissa punkter. Tillika har förmärkts att de närma sig planeten, och deraf ledts till den förmodan act de möjligen komma att sammanflyta dermed. — Under loppet af förlidet är hafva ytterligare 6 småplaneter blifvit upptäckta mellan Mars och Jupiter; de kända planeterna i vär solverld utgöra sålunda nu 29. Tvä af de nya planeterna upptäcktes på samma dag, den 6 April förlidet år, den ene af Gasparis, och har kallats Themis, en annan af Chacornac; den har fatt namn af Phocea. Den 5 Maj upptäcktes en af Luther, och kallades Proserpina; den 8 November en af Hins, och kallades Euterpe. Två äro upptäckta i Mars detta år, och hafva ej ännu fätt något namn; man har likväl i förslag att kalla dem Amphitr.te och Bellona. Dä alla de mellan Mars och Jupiter i närbelägna eller hvarandra skärande banor omlöpande småplaneterna hafva sä liten massa, att den icke kunnat med säkerhet uppskattas, har Leverrier företagit sig att beräkna den förenade massan af såväl de redan upptäckta, som de flera hvilka sannolikt komma att upptäckas; han har till grund för beräkningen granskat de afvikelser, som denna planetsam ling bör göra på Mars och på kometerna, samt kommit till den slutföljd, att alla dessa planeter tillsammans cke kunna ega en fjerdedel sä stor massa, som vårt jordklot. Fem nya kometer äro upptäckta: de fyra den 5 Mars, 5 April, 10 Juni och 4 Sept. förlidet år, alla mycket små, utrikes, den femte på observatoriet här dagen före årshögtiden; den var synlig för obeväpnade ögon och hade en 10? till 12? lång svans —. Airy har granskat tiden för några af fornälderns författar2 omnämnda solmörmörkelser, med hänseende till den vanliga tidräkningen för dessa händelser, och kommit till den slutsatsen att den af Thales beräk nade, som inträffade den 30 April år 610 före Christi födelse, i verkligheten inträffat den 28 Maj 585 samt att den af Herodot omtalade, hvilken skulle inträffat år 480 f. Chr., icke varit nägon solförmörkelse, utan en månförmörkelse, som först inträffat följande är, neml. den 14 Mars 479 f. Chr. — Hr Selander meddelade en intressant historik öfver den nu fulländade stora gradmätningen på skandinaviska halfön och i Ryssland, men hvaraf vi här inskränka oss att omnämna de begge ändpunkterna, nemligen Hammerfest och Ismail, samt att denna gradmätning kommer att inflyta på uppgifterna om jordens figur och bestämma skilnaden mellan poldiametern och eqvatorsdiametern till !,,, i stället för ,49I redovisningen för Fysikens framsteg, som afgafs af akademiens fysiske intendent, professor Edlund, förekommo uppgifter om de af Despretz verkställda och lyckade försök att smälta kisel, mangan, wolfram och andra hittills säsom osmältbara ansedda ämnen, att bringa kol till kristallisering, sä att det förvandlas till diamant — visserligen ännu blott i mikroskopiskt små kristaller, men med diamantens kristallform och dess hårdhet. Vidare omförmälde hr Edlund den till lättnad vid elektrokemiska kolstaplars användning ledande upptäckten att utbyta salpetersyran emot en blandning af kolsyra och mangan-superoxid; äfvensom Tallots fotografiska gravyr på stäl och förfarandet dervid. Grunden till ätskilliga af Weber gjorda iakttagelser öfver skilnaden mellan solljus och elektriskt ljus hade af Ångström blifvit utredda. Efter Faradays upptäckt att alla ämnen antingen röja magnetiska eller diamagnetiska egenskaper, hafva många velat i diamagnetismen se en ny kraft; men genom försök af Weber är denna förmodan vederlagd, och man har återkommit till äsigten om elektricitetens och magnetismens identiska grund, liksom till ljusets och värmets. Akademiens geologiske och mineralogiske intendent, professor Mosander, omförmälde flera geologiska upptäckter, och kom slutligen till en öfversigt af de iakttagelser, som anställts öfver de bergformationer, som finnas vid guldlagren i Kalifornien och Australien, och hvilka hafva en så stor öfverensstämmelse med dem vid Ural att zoologen Murchiston deraf förutsade gulds tillvaro i Australien, längt innan guldfynden verkligen ägde rum. Af samma anledning har man äfven trott att i de nya guldlagren skall finnas platina och diamanter, och detta har redan bekräftats i Australien, der man päträffat platina, och en diamant om 4 karat. Akademiens botaniska intendet, professor Wikströms årsberättelse innehöll en i flera hänseende märkvärdig skildring af Eskimolandet emellan 60? nordlig bredd och Ishafvet, af hvilken man inhemtade att der ocktadt luftstreckets stränghet förekomma skogar af ganska resliga träd. De resligaste skogsträd, som ännu upptäekt äro likväl de af Pinus Camberlina, som päträffats ien skog på Amerikas vestkust, och der stammar före komma om 300 fots höjd samt 64 fots omkrets nedtill. — En för våra skogsbygder intressant upplysning var den om tillgodogörandet af vilda bär; det uppgafs att Hannover årligen utskeppar för 145.000 thaler sådana bär, öfver Hamburg; i sammanhang hvarmed förmäldes att i London afsättes, till föda -— mm 0 a mm 0 (2 -— ru