— Det är ej bra att du öfverger oss i denna kritiska tid, — yttrade Åkerhjelm. — Så mycket jag både för egen del och för mir familjs skull önskar lemna Stockholm, — svarade Stobee — skulle det dock aldrig hafva kommit i fråga, om mir närvaro här varit nödvändig. Men för denna gång är det slut; här är intet mer att göra. Dock, ännu är hoppet qvar. Aufgehoben ist nicht aufgeschoben, söger tysken. Aldrasednast vid nästa riksdag måste inkräktaren vara afsatt, och Carl Fredrik upphöjd på sina fäders tron. Denna prins är så ädel, så älskvärd. Hvilker skada, att ej hans ingenium svarar emot hans förfäders och den plats hvartill han är kallad... — Häll Stobee, — afbröt Cederhjelm, hertigens fordne informator, — tala ej så; han är ännu nästan barn. Morfarmodrens klemmande ömhet har fördröjt hans utveckling ; men jag, hans fordne informator, försäkrar att hertigens förstånd och omdöme är ganska sundt, hans hjerta rent och ädelt. Sverge har haft nog med krigiska monarker; det behöfver nu en konung, som kan läka krigets sår. — Fastän krigare, — genmälte Stobee, — måste jag gifva Cederhjelm rätt; utomdess är prinsen ingalunda feg. Han skall nog med tiden kunna försvara sig, och mera behöfves ej. Häruti instämde de alla. Cederhjelm återtog: — På den korta tid, som för oss tillåtes att vara tillsam man — låtom oss granska och underteckna de punkter jag uppsatt. De samtyckte, och återtogo sina platser. Cederhjelm uppläste nu ett dokument hvaruti dessa fem herrar, såsom ledare af den holsteinska sammansvärjningen, förbinda sig att troget hålla tillsammans för genomdnifvande af sina planer, hvilka närmast gingo ut på — Fredriks afsättning och hertigens af Holstein utväljande till konung. En afskrift af detta dokument finnes i våra händer. Det bestämmer punkt för. punkt det handlingssätt som de holsteinske herrarne skulle iakttaga för uppnåendet af sina afsigter, och är undertecknadt af följande personer: Stjerneld. Åkerhjelm. : Stobee. Cederhjelm. Silfverhjelm.