Aftonbladet – 3 april 1854, sida 2

dernas rätt att få någon kännedom i den kongl. i propositionen eller åtminstone i det bifogade l! statsrådsprotokollet, hvilket likaledes är alldeles naket. Vi torde snart återkomma till denna fråga och åtskilliga dess antecedentia under den nuvarande regimen. fuÖÖEÖREEÖREÅXÖXÅ-ÅXÅ Den kongliga propositionen om deeimalsystemets tillämpning på mått och vigt. KE. M:ts sistlidne onsdag till Rikets Ständer öfverlemnade proposition om antagande af decimalsystem för mätt och vigt, innehåller hufvudsakligen att K. M:t anser följande grunder för en allmän stadga om mätt och vigt i riket kunna antagas. Såsom enheter fastställas: för längdmåttet, den nu gällande foten; för ytmättet, qvadratfoten eller qvadraten på den nu gällande foten; för rymdmåttet, kubikfoten eller kuben på den nu gällande foten, samt för vigten, det nu gällande skålpundet eller den s. k. marken vikiualievigt. Till yttersta efterrättelse i afseende på grundenheternas, fotens och skälpundets storlek, skola vara att tillgå en rikslikare för längdmåttet och en för vigten. Angående dessa likares beskaffenhet, förvarande och begagnande, med hvad mera dertill hörer, meddelas genom den allmänna stadgan erforderliga speciella föreskrifter. Indelningen af mått och vigt blifver följande: a) för längdmättet: 1 fot fördelas i 10 tum; 1 tum i 10 linier. db) för ytmåttet: 1 qvadratfot fördelas i 100 fPadrattum ; 1 qvadrattem i 100 qvadratlinier. c) för rymdmåttet: 1 kubikfot (i de äldre förslagen s. k. foting,) fördelas i 1000 kubiktum ( 10 kannor.) 1 kubiktum i 1700 kubiklinier. d) för vigten: 1 centner fördelas i 100 skålpund; 1 skålpund i 100 ort, samt 1 ort i 100 korn. Längden af en mil förblifver såsom hittills 36,000 fot, och omfånget af ett tunnland jord 56,000 qvadra:fot. Till vägande på apoteken af medikamenter efter läkares reeepter må, tilldess annorlunda förordnas, den nu brukliga medicinalvigten fortfarande begagnas. Mälkärl för torra varor kunna vara af följande innehäll: 5, 3, 2 och 1 kubikfot, 5, 3, 2 och 1 kannor, 50, 30, 20 och 10 kubiktum. Mälkärl för väta eller flytande varor likaledes: 1 kubikfot eller 10 kannor ) . ; . 5, 3, 2 och 1 kannor li konisk form; 50, 30, 20, 10, 5, 3, 2 och 1 kubiktum i konisk eller cylindrisk form. Vigter eller s. k. vigtlödjor kunna hålla: 1 centner och de multipler deraf som behofvet fordrar, 50, 30, 20, 10, 5, 3, 2 och 1 skälpund, 50, 30, 20, 10, 5, 3, 2 och 1 ort, samt 50, 30, 20, 10, 5, 3, 2 och 1 korn. I afseende på tiden för det nya systemets bringande i verkställighet, anser Kongl. M:t kunna föreskrifvas: att mätstockar, mälkärl och vigtlödjor af de slag och fördelningar, som i den nya stadgan bestämmas, må efter dennas utfärdande när som helst förfärdigas, justeras och krönas; att intill 1862 ärs slut kubiska mälkärl af 1, ,, , och !,; mältwama, men icke derunder, efter det samla mättet, nÅ krönas, — dock att äfven kann talet bör vara inbrändt, nemligen å måltunnan 56 kannor, ä halftunnan 28, å fjerdedelstunnan 14, samt Åttondedelstunnan 7 kannor; att deremot andra mälkärl, äfvensom vigter efter 1858 års slut icke må krönas, så framt de ej äro enligt den nya stadgan inrättade, utan allenast förut vefintlige omjusteras, der sädant erfordras; S 1 6 I h a 6 ( 1 1 1 att detta skall gälla äfven mätstockar, förseddell lott med den gamla indelningen, hvaremot mätstoc-ly, sar, inrättade bäde efter den gamla och den nya, få srönas till 1862 års sint, efter hvilken tid ingen med len gamla indelningen försedd mätstock må krönas, ;m ock den nya tillika skulle vara derå anbragt; att under loppet af G är från den 1 Jan. 1857 det nå stå h h en särskild fritt att i sin handeloch örelse an sällande eller det nya mått och vigt att till kronans förräder och m stadgan inrättade mätstockar, mälkärl och v wnskaffas före 1857 ärs utgäng, så att sk ör året 1858 bör inmätas med de nya mi fvensom att utleverering på samma sätt verkställes,. lock att om någon skattskyldig ästundar att sädensja ppmätning kontrolleras med förut brukliga målkärl, ja sådant, utom hvad det afskaffade kappmåttet angär,ls cke må förvägras; f att i kronans räkenskaper för skatteoch uppbördsI iret 1858 och fyra nästpåföljande är, äfvensom i depetsedlar för samma är, säväl gamla måttet och vigen, som de nya skola serskildt utsättas; att, under samma tid, de ärliga markegångstaxor-Ss ia, äfvensam alla taxor och förordningar om debite-!N ing eller uppbörd i varor och effekter, samt afhardlt, !ingar mellan enskilde och statens myndigheter, skola uipptaga bäde gamla och nya mättet och vigten; men att från och med den 1 Jan. 1863 i kronans äkenskaper och förhandlingar endast det nya syste n t må användas, och att, vid nämde tidpunkt, den ya stadgan jemväl i öfrigt skall träda i full verktällighet. För att desto säkrare bibringa allmänheten kännelom om det nya måttoeh vigtsystemet, i händelse et varder antaget, anser K. M:t en kort handleding, med jemförelsetabell, böra genom vetenskapskademiens försorg i näst utkommande almancha inÖras. i ystemet ; — Uppå Götheborgs stads magistrats derom l; rjorda och af konungens befallningshafvande i länet la, efter eget godthnnnande, det hittills I