BLANDADE ÄMNEN. Uppfinning. Urmakaren i Jaroslav Lefi Sidoroft Njetschajeff har förfärdigat ett af honom uppfunnet ur, en astronomisk regulator, som icke bloti utmärker sig genom säker gång och utvisar timmar, minuter och sekunder, hvarigenom det kan begagnas till hvarje slag af astronomiska observationer, utan äfven betecknar är, mänad, dagarne i veckan, datum m. m., solens gäng, jemte horisonter, dess uppoch nedgäng (hvarvid regulatorn utför ett musikstycke), samt dagarnes och nätternas längd efter S:t Petersburgska meridianen. Kejsaren af Ryssland har befallt att denna kronometer skulle uppställas i marinkadett kårens museum, samt till Njetschajeff utbetalas 2,00 rubel silfver, hvarjemte hen hugnats med guldmedalj ned päskrift för det nyttiga., att bäras om halsen vid S:t Anne ordens band. — Petersburgs begynnelse. 1 en bilaga till N:o 46 af S:t Petersburger Zeitung för den 28 Februari (12 Mars) innevarande r meddelas ett utdrag ar berättelsen om den 22.dra utdelningen af Demidovska priset, uppläst vid kejs. vetenskapsakademiens i Petersburg offentligå sammanträde den 23 Maj 1853. Bland de täflingsskrifter, hvilka der omnämnas och som blifvit belönade finner man: Newa och Nyenskans, eller inledning till S:t Petersburgs histor a, utur ätskilliga källor samlad af A. Hipping, (ett manuskript af 46 sidor på ryska språket). Detta arbete, heter det, är det första af detta slag i Ryssland och bildar andra delen af en redan år 1836 på svenska utkommen skrift af samma författare; ett tredje, likaledes i manuskript föreliggande, band slut ligen, innehåller de originaldokumenter, hviika röra Nyens, d. v. s. Newastadens, historia. Prosten Hip ping, förut privatbibliotekarie hos aflidne kanslerr, grefve Rumänzow hade samvetsgrannt begagnat alla redan för tjugu är sedan bekanta källor från ryska, tyska och svenska litteraturen för sitt ämnes bearbetande, samt är beredd, att, ifall medel dertill lemnas honom, numera utgifrva detta arbete äfven på ryskt språket, med beböfli a tilligg och iörfullständigan den. Hans närvarande verk behandlar Nyess historia under 17:de ärhundradet och innehåller, utom en intressant skildring af Ingermanlands inre tillstånd vid denna tidpunkt, en följd af historiska fakta rörande stadens grundläggning genom Gustaf Acolph, drottning Christinas administrativa ätgärder, fästningens eröfrande genom czaren Alexej Michailowitsel: år 1657. Ingermanlands återgång under svenska väldet genom freden i Kardis 1661 ända till landets slutliga inför lifvande med ryska riket 1703 och S:t Petersburgs grundläggning på Nyenskany ruiner. Derjemte innehål!er det ännu en mängd historiska fakta och uppgifter af lokalt intresse, hvilka lofva att för historie forskningen öppna en ny hittills obeträdd bana. I betraktande af dessa, af akademikern Kunik anförda grunder, har kommissionen tilldelat hr Hipping den andra premien, och bestämmer derjemte en särskild summa af 600 till 800 r. s:r för utgifvandet af hela verket jemte de nödiga planerna och tilläggen. — Furstinnan Liewen, Ett af denna verksamma agents första bemödanden i Brässel till sin herres förmån var ett försök att vinna de tre franska landsflyktiga generalerna Changarnier, Bedeau och Lamoriciere. Hon sände dem en inbjudning. Till dessa officerares heder bör nämnas att de alla afslogo inbjudningen med den förklaring att, ehuru de voro Sender till den nuvarande styrelsen i Frankrike, de likväl voro frapsmän och franska soldater, och att de ej skulle besöka någon ryss så länge Ryssland var i krig med Frankrike, liksom Frankrikes fiender alltid skulle vara deras. — Den engelska och den ryska matrosen. Engelska sjömän, som besökt Petersburg och andra ryska hamnar, ha i allmänhet en mycket läg tanke om deita lands sjöfolk. De tala om dem med ett förakt som gränsar till medömkan, och skildra dem som ynkliga stackare utan all ruff uti sig. sOch hvad tror ni väl är orsaken dertili?a frågade en en selsman en gammal sjöbuss, s fällt ofvanstäende omdöme om de meskovitiska ooen. ,Åh, ser i, sirs, blef svaret, det kan ej vara annorleds. De a ingenting, som sätter lif i dem. De rå ej om sig jelfva, de tillhöra kejsaren, och blifsa ej heller så äl födda som vi. Det är känslan af sitt oberoende och den goda, bastanta föda han erhåller, som gör len brittiska sjömannen till hvad han är, och det är risten derpå som gör den ryska Jack svag och modlös. I;