Aftonbladet – 30 mars 1854, sida 2

RIKSDAGEN. Presteståndet. Diskussionen öfver 8:de punkten af inkomstbetändet, i fråga om förändrad beskattning å tackjernstillverkningen och stångjernssmidet. Uti underdånigt utlåtande har kongl. bergskollegium, som bland annat anfört, att tiondejernsifgiften länge varit erkänd såsom ej allenast den tyngsta af de flerfaldiga skatter som belastade jernhandteringen här i landet utan ock ojemnt tördelad, och att denna näringsskatt, som alltid skulle utgöras med viss andel af den ästadkomna produkten, antingen tillverkningen åt näringsidkaren lemnade någon eller ingen behållning, vcre ej blott högst betungande för producenten utan äfven menligt inverkande på jernhandteringens framtida förkofran; tillstyrkt att bergsmän och bruksegare i allmänhet, som, med undantag endast f Dannemoraverken , omöjligen kunde bära dem ålagde dryga skatter af alla slag, framdeles åtminston: måtte få tillgodonjuta all den nedsättning i tiondeoc) hammarskattsutskylderna som af jernhandteringens närvarande bekymmersamma ställning päkallades. Med afseende ä hvad bergskollegium sälunda anfört och då, efter hvad utredt vore, jernhandteringen fortfarande vore i en ställning, som Kongl. Maj:t ansåge fordra nägon eftergift af densamma under lyckligare förhällanden ålagde beskattning, har Kongl. Maj:t föreslagit Rikets Ständer att nedsätta tiondetackjernsskaten med en tredjedel; hvaremot Kongl. Maj:t, som insett lindring i beskattningen ä stångjernssmidet och ernmanufakturverken böra ske genom förminskning ti denna näringsgren för närvarande äliggande berillning, fästat ständernas uppmärksamhet på billige eten deraf, att grunderna för sådan beredning måtte bestämmas på ett sätt, som för näringsidkaren blefve nindre betungande än det närvarande. Inom borgarståndet har hr C. F. Wern, som uti ;n längre och på uppgifna fakta grundad afhandling visat huru vär jernhandtering i förhållande till verldsnarknaders produktion och konsumtion förminskats unler en tidrymd af 20 år ifrån 7, till !g2 Och huru ndra jernproducerande länder genom förbättrade tillerkniogar och billigare priser än de hvartill detsvenka jernet, hvilket jemte en dyr tillverkningskwtnad rager en dryg skatt, kan försäljas, alltmer hob att ttränga värt jern ifrån verldsmarknaden, till jernandteringens upphjelpande och försäkrande af framrida beständ, hufvudsakligast föreslagit: att mot afs ägande af friheten från ordinarie rotering, tiondeackjernet skulle från och med innevarande års börs an upphöra, samt att hammarskatten eller den afift som i stället af vissa verk erlägges, mätte, mot ftergift af privilegiet i kongl. förordningen den 27 pril 1840 från och med nu ingängna smidesåret, ullkomligt afskaffas; och har statsutskottet tillstyrkt likets Ständer att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t ti den nåd. propositionen föreslagit medgifva, stt tindetackjernsskatten må från och med år 1855 ned