an fsin del det i hr C. A. Raabs reservation innefatta af I förslag till beslut, så lydande: na) att Rikets Ständer måtte, i underdånig skrifve ill hos Kongl. Maj:t, anhälla, att i män af bis 1; pars afgång prebende-pastoraten måtte, så v Dsig göra låter, besättas med ordinarie pastore och att r8) biskopslönerne måtte regleras i likhet med a dra chefers och högre embetsmäns; hvarjemt om nägot öfverskott uppkommer, detsamma I ; serveras, för att i sammanhang med de mede som vid en framtida reglering af pastorers lön hs uppkomma, begagnas till förbättring af det läg Presterskapets lönevilkor. Det märkligaste som vid öfverläggningen häro anfördes, var den upplysning som lemnades af !I Kistner om betänkandets tillkomst. Ett förslag ti betänkande hade nemligen först varit af utskotte sekreterare uppsatt, men blifvit af majoriteten unde kändt, hvarefter det uppdragits åt två prelater a uppsätta betänkandet, emedan de ansägos ega bätti insigt om biskopsembetenas natur oeh vigt. Borgar ståndets ledamöter inom utskottet hade väl motsa sig detta beslut, men stannat i minoriteten vid ar ställd votering. Samma utskotts hetänkande N:o 64 tillstyrker de tillägg till kungörelsen af den 28 Maj 1830, att eko nomiska besigtningar skola förrättas äfven å alla til elementarläroverk eller folkskolor hörande boställen hvilka det äligger innehafvarne att underhälla, sam att utgifterna för dessa besigtningar skola af veder börande skolkassors medel bekostas. Hr Indebeto: Janmärkte, att detta tillstyrkande stod i uppenbar stric . mot hvad rikets ständer vid innevarande riksmöte be slutat, då 4 stånd bifallit ekonomiutskottets utlåtande N:o 13, som afstyrkte prosten Kullmans motion on ekonomiska besigtningar på skollärareboställen i all mänhet. Hr Indebetou ansåg således talmannen, på grund af 75 4 R. O., förhindrad att framställa pro. position på bifall till förevarande betänkande, och yrkade han alltså afslag. Denna äsigt bestreds af hr Frick och Stolpe som yrkade bifall, men delades der. emot af talmannen, som med ständets samtycke vägrade proposition, hvarefter betänkandet afslogs. Ekonomiutskottets betänkande n:o 67 handlar om väckta motioner angående folkundervisningen. I 1:sta punkten af betänkandet afstyrkes ett väckt förslag om bättre tillsyn å folkskolorna. Denna punkt bifölls af ständet. I 2:dra punkten afstyrkes föreslagen indragning af folkskolelärare-seminarier. Uti en punkten bifogad reservation har hr C. Arnell veremot yrkat en betydlig inskränkning i seminariernas antal. Denna reservation understöddes i ståndet af hrr Ekenman, Wahlström, Kistner, m. fl., hvilka yrkade återremiss, och anförde hurusom sedan sista riksdagen elevernas antal vid flera seminarier betydligt minskats; att flera af de nuvarande seminarierna, såsom de i Strengnis, Westerås, Stockholm och Upsala syntes belägna närmare hvarandra än nödigt torde vara; att de flesta folkskolelärarebefattningar för närvarande innehafvas af unga män, som således kunna antagas komma att dem en längre tid bekläda; att det var bättre att hafva ett färre antal seminarier der ett större mått af kunskaper bibringas än att hafra ett stort antal der mindre läres, samt slutligen, att genom en indragning af nägra seminarier äfven något ytterligare understöd kunde beredas åt eleverna. Häremot genmäldes af hr Gustafsson, att man ej ännu bör röra vid en institution, som varit ganska svår att ästadkomma, synnerligast som talaren erf rit att bland all mogen, som i början varit avogt stämd mot folkskolorna, förtroendet till dem mer och mer stiger. Talaren yrkade alltså bifall. Härmed instämde hrr Björck, Sundblad, Frick m. fl. Med 28 röster mot 18 beslöt dock ståndet äterremiss. Hr Brinck reserverade sig, emedan han trodde att man genom den föreslagna inskränkningen skulle gifva en valdsam stöt st folkskolans sak. Häri förenade sig hr Gustafsson. Tredje punkten, afstyrkande förslag om föreskrift tt folkskoleläraretjenst bör i allmänhet med klockaetjenst förenas, och 4:de punkten afstyrkande förslag m ett stadgande, till förekommande deraf, att folkkoleläraretjenst lemnas obestridd, biföllos båda. Likaledes biföllos N:is 68, 69 och 73, alla af unlerordnad betydenhet. Ständet gillade derefter ett uppgjordt förslag be-. räffande de städer som hafva att till nästa revision f stats-, bankooch riksgäldsverken utse ledamöter. Hr Brinck väckte motion om pension ät aflidne inendentens vid Stora barnhuset, Theodor Sandströms, nka och barn. — Motionen remitterades till statstskottet. Elektorerna utsägo hr Petterson till suppleant i tatsutskottet och hr Rooth till suppleant i banko-. tskottet. To FE 1 Vv Vv FP