Aftonbladet – 27 mars 1854, sida 1

STOCKHOLM, den 27 Mars. För engelska parlamentet har nu den förtroliga ;skriftvexlingen mellan ryska och engelska -kabinetterna blifvit framlagd, hvaraf det visar sig att ryska czaren, som så heligt bedyrat att han icke afser någon eröfring, utan dragit svärdet endast och allenast för den ortodoxa tron, helt simpelt för ett år sedan föreslog England att dela rofvet, sedan Portens sjelfständighet väl hunnit blifva.tillintetgjord. De i går ingångna tidningarne medförde endast kortare utdrag af dessa vigtiga depescher, som slutligen och afgörande ryckt masken af den ryska statskonsten; men den enr gelska Globe innehåller .en analys deraf, hvilken vi här i dess helhet meddela: N Vi hafva framför oss de meddelanden, som i afseende på Turkiet gjordes hennes maj:ts regering af kejsaren i Ryssland, och de derpå afgifna svaren (Januari-April 1853). Vihafva ej tillräckligt utrymme att införa dessa dokumenter; vi skola inskränka oss till att meddela några utdrag deraf, som bevisa huru tydligt och konseqvent det språk varit som fördes, först af lord J. Russell och sedan af lord Clarendon. Kejsar Nikolaus hade icke upphört att i sina samtal med sir Hamilton Seymoiur framställa Turkiets undergång såsom oundviklig och nära förestående. Också anmärkte sir Hamilton : Seymour särdeles träffande till lord J. Russell: Det är icke möjligt annat är att den furste, som med så mycken enträgenhet insisterar på en grannstats förestående undergång, har mycket noga uppgjort med sig sjelf, om ej tiden för dess upplösning, dock i alla händelser tiden för ått arbeta på dess upplösning : Men lord Russell ochlord Clarendon vVägrade öppet att tro på hans kejserliga majestäts fixa id i detta afseende: Lord J. Russell anmärker i en depesch af: den 9 Februari 1853 följande: Vid betraktande af denna vigtiga fråga å den första reflexion som erbjuder sig åt hennes majestäts regering den,-att det ieke för :närvarande existerar nägon kris som .ovilkorligen påkallar lösningen af dettå storå europeiska problem. Diskussioner hafva uppstått rörande de heliga orternä, mön dessa stå utom området af Turkiets inre styrelse, och förss mellan Ryssland oeh Frankrike snarare än med den höga Porten. Nägra rubbningar iförbindelserna mellan Österrike och Porten hafva egt rum till följe af turkarnes anfäll på Montenegro; men dettå gäller mera: öm de faror som kunde uppstä för Österrikiska gränsen, än det angär sultanens-oberoende och trygghet; så att det ej,finnes tillräcklig anledning attläta sältånen veta, att ban är ur ständ att bevara lugnet, i det inre och bibehålla -de vänskapliga förbindelserna med! sia grannar.s TS mMmoryckeve I Lord Clarendon skrifver under den 23 Mars följände: aDrottningens regering förblifver fast vid sin tanka att Turkiet städse eger elementer till sjelfbestånd, och tror :att sednäre tiders tilldragelser Hafvå bekräftat Fiktigheten af den äsigt, söm uttalas i min företrädares) depesch, nemligen att det ieke finnes tillräcklig: anledning att låta sultanen vetav åo, c. ; Drottningens regering har följaktligen med stor tillfredsställelse -erfarit, att kejsaren anser sig säsom ännu mera intresserad än sjelfra England att förekom. ma Pen kris i Turkiet, emedan den hår den öfvertygels att det skall hufvudsakligen beroaf H. M. ezarens politik att päskyödå eller för öbestämd tid uppskjuta en tilldragelse, som alla Europas makter skola hafva sitt intresse i att förhindra. Drottningens regering är öfvertygad, att ingenting vore mera egnadt att päskynda denna katastrof än det beståndiga upprepandet af förutsägelsen om att denna katastrof är på puökten att ega rum; att ingen ting kan vara:vädligare för Turkiets sjelfbestånd än förutsättningen åf dess snabba och oundvikliga förfall; och att om czarens föreställning att Turkiska väldets dagar äro räknade blefve allmänt bekant, skulle detta väldes fall inträffa till och med förr än hans kejserI liga Maj:t nä synes tro:r d Den 5 April skrifver lord Claredon till sir Hamilton Seymour: Hennes maj:ts regering anser det ej vara nyttigt att förlänga en korrespondans angående en fräga i hvilken man är fullkomligt ense. Allt hvad som säledes äterstär att säga är, att hennes maj:ts regering med nöje ser, ätt håtis maj:t czaren af Ryssland anser tärkiska väldets fall säsom en osäker och aflägsen ; eventualitet, och att ingen verklig kris ger näågon anledning till att denna snart skulle verkliggöras. Uti ett den :21 Februari dateradt, af kejsar Nikolaus: -sjelfundertecknadt memorandum ) heter .det att Frankrike i:striden rörande de heliga orterna genom sina hotelser utverkat förkastande af firmanen och svikande af de pögtidlig löften: sultanen gifvit. kejsaren. England -bar iakttagit en absolut tystnad rö