Aftonbladet – 20 mars 1854, sida 2

skola tagas. Du måste öppna löpgrafvar, uppkasta vallar, plantera batterier att skjuta bresch med. Men allt detta tar sin goda tid och måste göras efter konstens reglor,. Åhp, sade min tappre vän, jag har ej tid till allt det der (bifallsrop och skratt). Jag har tagit med mig hit upp några af mina blåtröjor och ett par skeppskanoner och jag tänker taga staden med ett bref, (skratt). Och så gjorde han äfven. Han skickade guvernören ett bref att han gjorde bäst i att gifva sig på nåd och onåd. Guvernören var en mycket förståndig man, hvarföre han äfven följde rådet (bifallsrop). Sålunda blefvo alla löpgrafvar och vallar, batterier och brescher onödiga och staden Valenza öfverlemnad åt drottningen af Portugal. — Det nästa stora tillfälle i hvilket min tappre vän tog en framstående och lycklig andel — en andel för hvilken jag kan försäkra er att jag personligen i min officiella egenskap, äfvensom den styrelse, bland hvars medlemmar jag hade den äran att räkna mig, kände oss djupt tacksamma — var kriget i Syrien. Der utmärkte sig min tappre vän som vanligt både till sjös och lands. Blott en fiende fanns, var allt annat för honom detsamma (bifallsrop) ; och jag är öfvertygad att, när fienden blef funnen, fienden önskade till himlen att han ej blifvit funnen (munterhet). Nå väl, min tappre vän landsteg med sina sjöbussar, satte sig ispetsen för en turkisk afdelning, nedgjorde de egyptiska trupperna, vann en högst betydande seger, stormade staden Sidon, bemäktigade sig tre å fyratusen egyptiska fångar och tog sedermera en lysande andel i stormningen och eröfringen af den vigtiga fästningen S:t Jean dAcre. Jag anser mig böra tillägga att, di den styrelse jag tillhörde afsände de instruktioner som hade till följd anfallet på S:t Jean dAcre, leddes den i hög grad af öfver