Aftonbladet – 15 mars 1854, sida 1

som tycktes vilja varna heme;tillde andra; hvilka allt mer tjusade henne, ju längre hennes fantasi invaggade sig med deras åskådande, tilldess hon omsider nedsjönk i en tung, dvallik sömn. . Efter ett -par timmars förlopp väcktes Regina af en klagande stämma, hvilken likväl tillhörde en manlig varelse. Med starka färger skildrade denna stämma ryssarnes framfart, hvarvid mord och våldtägt efter vanligheten spelat hufvudrolen ... Omsider hörde hon Zöge fråga : er För tusan dj—, hur kom kaplan sjelf undan? — Herren. behagade frälsa sin tjenare. Jag kröp ner i en bergsskrefva och lyckades undgå deras uppmärksamhet. Den stackars presten hade näppeligen slutat sin klagan innan Regina hörde dörren till. Zöges rum häftigt uppryckas. Ljud af en släpande sabel och en. sporrbeklädd fot lät höra sig, och en barsk stämma yttrade: — Herr generalmajor, -här äro order från fältmarskalken Diker. Efter några ögonblick, hvarunder Regina kunde förstå att Zöge genomläste ordren, öppnades dörren till hennes kammare. Generalen inträdde. — Här äro order iftån Diker — sade han. — Kornetten, som känner prinsens egentliga tänkesätt, torde upplysa om hvad här är att göra. — Förstås att lyda; men lyda med förstånd och kringgå orderna. — Ni har rätt, jag skall gifva befallning till uppbrott. SJUTTONE KAPITLET. Vi återvända till Cecilia, som vi lemnade, då hon under den kloka gummans, beskydd begaf sig åstad, för att uppsöka finngubben. Vid dagens slut nalkades våra resande Åsby gästgifvaregård. Den stackars Cecilias mod, som under hela dagen hållit sig uppe, sjönk betydligt, då hennes ledsagerska upplyste henne om, att de nödgades taga nattqvarter på nämnde ställe. Hon, en stackars värnlös flicka, endast beskyddad af en gammal gumma, skulle då nödgas tillbringa natten på-en allmän gästgifvaregård, omgifven på alla håll af råa soldaterl.... rf