Aftonbladet – 13 mars 1854, sida 1

låtna och öfverlemna berörde pulicistiska snillefoster, såsom så många dess anfärvandter, åt glömskan. Men om saken har sn löjliga sida, så har den beklagligen äfven am allvarsam, och den sednare torde också förtjena några ord från oss. Hvad skall nemligen den läsande allmänheten tänka om en styrelse, hvars officiella blad i en så beskaffad tid som den närvarande, då fråga uppstår om andra folks opiniom om vårt lands politiska ställning samt misstrooendet till densamma, icke har något annat hallmstrå att haka sig fast vid för att förklara sitwationen, än att Aftonbladet säges hafva spridit och utsått detta misstroende! Aftonbladet har förvillat börsfurstarne, den europeiska pressen och väl äfven diplomaterne, med hvilka de förra veta att förskaffa sig så många relationer! Och hvilka äro då de stora synder som Aftonbladet, i afseende på den närvarende politiska ställningen, låtit komma sig till last? Ha vi sagt att regeringen förrådde fäderneslandets intressen i den stora frågan? Ha vi fördömt regeringens neutrala politik? Ha vi uppmanat till krig eller några halsbrytande företag? Ha vi sökt göra troligt satt andra makter hotade Sverige med örlog, ooch ha vi fördolt det vänskapsfulla och i alla hänseenden: lugnande bemötande som vår regerings neutrala politik rönt från andra regeringar? Nej. Vi ha tvertom redan förliden sommar framhållit fördelarne af neutralitetspolitiken och förordat den, såvida icke en allmän koalition uppstod emot Ryssland, i hvilken händelse Sveriges intressen kunde fordra anslutande till densamma, då det kunde ske utan våda och vi ha derföre äfven yrkat att Sverige icke skulle låta binda sina händer; — vi ha på ett helt och hållet gillande sätt yttrat oss om regeringens neutralitetspolitik, då den slutligen blef bekant genom den utländska pressen; —viha ock förordatde utomordentliga penningeanslag som för upprätthållandet af denna politik begärts. — Vi ha skyndat attt omtala, att Frankrike, England och de tyrska stormakterna skänkte sitt bifall till dem svenska neutralitetsförklaringen, vid den tidpunkt då deremot den halfofficiella pressen endast utbasunade de allvarsamma betänkligheterna som emot samma förklaring skulle hafva uppstått från Rysslands sida, och vi ha sedermera efter utländska blad och enskilda underrättelser äfven skyndat att meddela upplysnimg om att dessa betänkligheter skulle aftagit eeller upphört. Då den utländska pressens förnämsta organer, hvilka — vi måste sjelfva erkänna det oaktadt, all den vigt det officiella bladet denna gång tyckes tillägga vår egen tidaing — sannerligen mera än Aftonbladet ådraga sig de utländska -börsernas uppmärksamhet haft ganska mycket att erinra emot vår neutalitetsförklaring, och skarpa yttranden fällts til och med om det slägttycke som den kunde mses hafva med den neutrala ställning, hvilken ryska bearbetningar sägas hafva velat bereda Tysklands små och stora stater, utan attt lyckas; ha vi icke ens med ett ord omtalatt de flesta af dessa framställn ngar, oaktadt deåeras märkeliga beskaffenhet, samt endast föga framhållit den utländska pressens reflexiioner i ämnet, och när det skett, hufvudsakligen för att hemta argumenter emot det här rådande hemlighetsmakeriet, som mera än alla verldens tidningsartiklar i denna sak skadat landet. Viha iakttagit en sådan grannlagenhet; nen vi ha begått den i de ortodoxas, ögon himmelsskriande synden, att utan hinder a! den uwutländska ställningen fortfara i underlåtenhet att skänka någon underdånig hyllning åt den palmstjernska ministerens vishet i afseende på den I inrikes förvaltningen. Vi ha till och med, för att skaffa regeringen mera anseende? och större styrka. både inom och utom riket, :påyrkat en förändring af denna minister, somm äfven af Times och andra betydande-utländslka tidninar fått sin. väl förtjenta karakteristik, och et är väl detta yrkande som nu skall hafva så djupt stört förtroendet till Sveriges stälning! Men om det offieiella bladet verkligen skulle vara okunnigt om hvad som vållat ofvannämnde kursfall i Hamburg, kunna vi tjena samma blad med den upplysningen, att det påtagligenicke ör Aftonbladets oppositionella artiklar, oaktadt hvilka kursen förlidet år var i jemnt stigande, som framkallat detta fall, men deremot underrättelserna om det af vår regering begärda såmt af. ständerna, utan någon uttredning af ställningen, beviljade kreditivet af: 2, millioner som föranledt detta förhållandle. Härvid har hela den utländska pressen fästat stor vigt, och dä. regeringen den sedlpare tiden iakttagit den djupaste tystnad om ställningen till Ryssland, ha troligen börsmännen deraf TT tagit sig anledning till det stora misstroenI de, hvilket träffat svenska och ryska papper mera än några andra. Med mera öppenhet å regeringens sida skulle, detta missroende sannolikt icke hafva uppkommit. Å Detta är vår åsigt om Hamburgerkapitalisternas öfverdrifaa misstroende. Hvad åter angår den af det officiella bladet I giorda hopställningen af den enropeiska penningemarknadens misstroende för vär politiska ställning samt ett förment uppehåll i de engelska remisserna för Köping-Hult-jernvägen, så hvilar denna kombination på en om möjligt ännu sämre grund. Förhållamdet är nemligen, enligt hvad vi inhemtat, att hvarken den engelska entreprenören ellerr engelska aktieegare dragit sig undan för arrbetets fortsättande, hvilket skulle haft till fföljd att ej mindre de redan gjorda omkostniaderna gått för dem förlorade, än att äfven den till trygghet för arbetet i statskontoret deponerade betydliga summan tillfallit svenska statsverket, utan har deremot inträffat, att ofvanbemälde mr Smith, som för egen del lärer befunnit .Isig uti invecklade affärer, deraf föranlåtits att aflägsna sig, hvilket i orten väckt misstankar emot sjelfva jernvägsarbetet. Dessa misstankar bli dock snart häfna, och vi kunna omtala att penningar icke fattas för jernvägsarbetet samt att, efter remiss från England i dessa dagar, 1000 Sterling just i dag blifvit insatta i rikets ständers bank för jernvägsarhatata rälkning —-—-—RR PE PT RI bt ee Be be PP er EP I