Aftonbladet – 9 mars 1854, sida 3

et I liga dopet och sådant gör rakt ingentings blott ch I sedan blifvit kristnade i den protestantiska kyrka eDet är nödvändigt att antaga förslaget. Olaus Bö 0 ljesson afstyrkte bifall på talmannen Nils Persso ts I skäl; men förslaget bifölls i denna andra punkt. Förre talmannen Nils Persson anmälde deremi a I reservätion. Tredje punkten. Petter Claesson tror ej att behofv n I fordrar ett stadgande sådantsom det ifrågavarande; de fär ej heller till bondeståndets förmån. Talaren ne e I kar ej att motionsrätten kan missbrukas, men tro n I det ej vara lämpligt att på detta sätt afskära yttrar 1 derätten. Hvarje motion bör hafva rättighet att Db! 1 pröfvad af ständerna, men enligt detta förslag skull 3 af en fjerdedel af dem vara tillräckliga att un : I dertrycka den. Petter Claesson ville afslag. Talmannen anmärkte att förslaget afsäg en utvidg. ning i motionärernas rätt, emedan nu enkel plurali I tet skulle vara tillräcklig att vägra remiss. Petter Claesson genmälde att han väl kände orden om eller hvart remitteras bör; men han erinrade att man icke på grund af detta om, tilltrott sig vägra remiss, då förut i 49 riksdagsordningen tydligen stadgar, att remiss bör sken. Nyqvist ansäg förändringen vara för obetydlig och tyckte det vara bättre att, ifall enkel pluralitet skulle ega förneka remiss, en sädan orättvisa finge tills vidare i grundlagen qvarstä, emedan dess pätaglighet innefattade ett skäl att hoppas det den aldrig skulle bli begagnad. Mängen kan framkasta en tanka som innan den blir utvecklad och pröfvad ej kan rättvisligen uppskattas af två tredjedelar, men som sedan kan befinnas vara ganska god. Derföre afstyrkte han bifall. Ola Månsson var också af den meningen att enkel pluralitet nu kan hindra remiss, hvarföre det skulle bli bättre efter det nya förslaget. För öfrigt förklarade sig talaren oförmögen att komma med en motion, som ej skulle få en tredjedel af ståndet för SIg.p Afven förre talmannen Nils Persson talade för afslag. Med honom instämde mänga. Lars Larsson och Svartling talade likaledes för afslag, alla anseende förslaget vådligt säsom gifvande tillfälle att hindra minoritetens mening att blifva hörd. Då det upplystes att borgareständet afslagit denna grundlagsförändring, förklarade Anders Pehrsson och flera andra sig vilja afstå från att yttra sig. Ola Månsson ansäg det icke värdigt för bondeständet att låta orgareständets beslut inverka på sig, och Sahlström redogjorde för syftet med detta förslag, om varit att-få motionärernas rätt närmare hestämd och utvidgad. Då meningarne voro delade, begärdes votering och utföll med 54 för afslag och 40 för bifall. Ola Mänsson, Falk och Tobias Lind samt några ndra reserverade sig. (Slutet följer). — d Plenum d. 8 Mars e. m. e Vid i gär afton fortsatt föredragning i bondestän)v et af konstitutionsutskottets memorial med de hvi-lu rude förslagen till grundlagsförändringar bifölls punk8 en n:0 6 utan diskussion. Den 7:de -punkten för) f oledde en kort öfverläggning, som slutade, med bi d all. Den 8:de bifölls utan diskussion. Dp Vid den 9:de angåendeStockholms representation I b ppstod en läng debatt, som slutade med votering, i lvi vilken 73 voro för afslag och 20 för bifall. Medi)b ledning häraf fick 10:de punkten förfalla. De båda lb dnare punkterna biföllos utan diskussion. F Statsutskottets utlätanden n:ris 50 och 54 äterre6 itterades. N:o 52 bifölls och Lindberg reserverade I m 5. N:o 56 föranledde en ytterst uttänjd öfverläggg ng som slutade med votering, hvilken utföll med li ger för dem som ville återremiss. a För detta plenum blifver en annan dag tillfälle att h: rmare redogöra.