större för tekniska inrättngar. Talaren begärde do upplysning om ej naturalisation skulle föregå utnär nandet. Plenum kl. 6 e. m. Aftonens plenum började med föredragning S:de punkten i N:o 4 af konstitutionsutskottets me moerial. Punkten afslogs med 30 röster mot 17. De 9:de punkten bifölls. Den 10:de punkten bifölls ä ven. Den ll:te punkten afslogs med 30 röster mc 15. Den 12:te punkten bifölls. Till den diskussio som fördes öfver 8:de och 11:te punkterna skola återkomma. — Borgareståndet. Gårdagens plenum, Gruindlagsändringsförslagen. Talmannen Yhemställde till ståndet, att konstitutions utskottets förevarande memorial med förslag till än dringar i grundlagarne måtte på så sätt föredragas att hvarje af dess särskilda 12 punkter behandlas fö sig och att proposition framställes på hvarje punkt sin helhet, äfven om den innehåller förslag till än. dringar i mer än en paragraf. Ståndet gillade detts sött för föredragningen, som derpå började med punk. ten 1, angående rättighet för konungen att till em. beten och tjenster kalla och nämna utlåndske män. Hr Asbrinck öppnade öfverläggningen och yttrade: Redaktionen af denna paragraf förekommer mig mineo bestämd. Om man än vill öppna tillfälle för utänningar att kunna bekläda embeten och tjenster i landet, får masn dock ej lemna dem några företräden framför inländdske män. Man kan ej begära att konungen skall känna alla ifrågavarande kandidater, utan det kommer att förnämligast bero på föredraganden, och man kan tänka sig att en föredragande kan hysa andra afsigter än dem, som äro med landets bästa öfverensstämmamde. Mot vådorna häraf bör man söka några garantier. Jag tror derför att ordet kalla uti redaktionen af förevarande förslag hade bordt ändras till utnämna, der deras öfvervägande förtjenst dem dertill berättigar och de i behörig ordning blifvit på förslag uppförde. Då nu så ej skett, yrkar jag afslag på denna punkt. Hr Lundh: Jag instämmer med hr Åsbrinek, och vill endast dessutom fästa uppmärksamheten derpå, att de utländske lärde uteslutas från teologiska 15 farebeställningar, oaktadt det dock föreskrifves att de skola vara af den rena evangeliska läran. Detta Synes mig varav en inkonseqvens. I öfrigt tror jag att det ej inom landet är någon brist på lärare, utan tvertom på annställning för dem som finnas. Hr Indebetoou. I motsats mot föregående talare, mäste jag yrkka bifall. Man måste otvifvelaktigt använda ordet balla då utländningar ju ej kunna här söka tjenster.. Det är väl nödigt att man söker befordra vetensikap, konst och slöjd genom att till landet inkalla utländske män som till lärare i dessa yrken äro skickliga. Vi kunna eljest på ett betänkligt gätt blifva efter den öfriga verlden. Flera instämde. Hr Ekholm; Jag finner mig hufvudsakligen förekommen af hr Indebetou. Jag vill emellertid erinra, ätt förslaget vid föregående riksdagar fallit i presteständet derför att det varit för omfattande. Genom pågon inskröänkning har man hoppats att dock nu kunna vinna nägot. I motsats mot hvad en föregående talare yttrat, tror jag ej att i vårt land finnes något öfverflöd på lärarekandidater. Det är tvertom bekant, att flera lärarebefattningar fått stå längre tid obesatte i brist på kompetente sökande. Sedan hr Henschen slutligen erinrat, att en föredragande i detta fall ej kunde ha större enväldsmakt än anira, blef första ponkten bifallen. Nästa pwkt om hvilken diskussion uppstod, var den tredje, :nligt hvilken två tredjedelar af ett riksständs närvsrande ledamöter skulle fått rätt att vägra remiss ä mdion. Härvid förekommo följande yttfanden: Hr Hassel:oth. Då erfarenhe!en lärt oss, huru entonig den nelodi är som råder inom våra riksstånd, synnerligast de två första, så att hvarje visa som sjunges i annan tonart är misshaglig, bör man med betänksamhet anse ett förslag sädant som det förevarande. Vi veta att många underbaltiga förslag inkomma, men vådan deraf är mindre än den att goda förslag kunma undertryckas. Om man låter saken ha in paturlig:a gäng, expedieras sådana underhaltiga relag tiotals på timman i utskotten. Ginge det pya förslageet igenom, skulle långa och bittra diskus: gioner förefialla vid frågan om remiss, hvilka skulle efterlemna :stora obehag. Hr Stolpe. Jag lemnar derhän hvilken tonart som är rådande i de tvä första stården, men jag finner förslaget likväl olämpligt. Jag skulle ej motsätta mig detsamna, om det erdast blefve underhaltiga för slag som kmme att undextryckas. Men dessa skulle helt säkert få passera, och det blefve just de vigtiga som man skulle motsätta sig i händelse de väcktes afl: misshaglig: personer och majoriteten vore uppstegrad : öfver ? ,:ddar. Att; sedan ett förslag fallit i detli ständ man tillhörde, söka gifva sin harm luft i ett annat, anser jag ej en riksdagsman värdigt. För min del skulle jag ej vilja begagna mig af denna bakväg. Jag yrkar alltså afslag. Hr Gustafsson fann sig förekommen af hr Hasselroth och yrkade afslag. Hr Rydin. Hvar och en som följt med offentliga