Aftonbladet – 7 mars 1854, sida 2

och att under närvarande förhållanden i de ofrälse stånden söka en motvigt mot adelns magt, vore föga politiskt. Följden blefve att ers höghet sjelf skulle qväfvas mellan de båda ytterligheterna... Nej... folket måste kufvas... aristokraterna upphöjas... Endast de äro en konungs sanna vänner... endast de böra stödja hans tron. Full af förtjusning tryckte Fredrik sin älskarinna i sina armar och lofvade att följa hennes råd. Diker blef sålunda sannspådd. Den 16 Maj inlemnade arfprinsen ett memorial om förklenliga rykten om hans person. Den 26 utfärdades ridderskapets och adelns privilegier, de andra stånden oåtsporde, hvarföre de, enligt svea hofrätts cirkulär af den 4 Okt. måste hvila till näsa riksdag. Allt frälse tillegnades der adeln med upphäfvande af lagfart och fasta. Härigenom hade Fredrik visserligen förvärfvat sig en mägtig bundsförvandt vid sina afsigter på tronen, men tillika bundit händerna på sig sjelf, såsom hans egen regerings histor:a sedermera visar, Aristokratien vexte konungamagten helt och hållet öfver hufvudet — och nu först kan man antaga att frihetstiden började. Den 30 Mej undertecknades riksdagsbeslutet. Fredernas afslutande öfver!emnades åt drottningen. Fredrik, som visste hvilka penningesummor detta skulle inbringa honom, gnuggade händerna af förtjusning. I sitt hjertas fullhet utbrast han: — Nästa år är jag konung. Han kysste sin gemåls vackra armar och förklarade att Semiramis och Zenobia i statskonst voro ett intet emot henne. SJETTE KAPITLET. — Jag tillstår, min friherrinnäa, stt jag aldrig i verlden kan begripa, hvar ni gjort utaf så mycket pengar. Med dessa ord kastade sig baron Duwald nedi soffan bredvid sin fru; som för tillfället helt lugnt sysselsatte sig med att dricka tå. — Hvad skall ni då säga, Duwald, — svarade hon, — när ni får veta att jag under min förklädnad, hvarom jag skref er till, en afton vann femhundra dalter på spel? P — Och de äro äfven åtgågne? — Ja visst. Den värdige baronen skiftade färg. Han kunde icke