Aftonbladet – 6 mars 1854, sida 2

SAKRKCINCL dll BSTCEIVE VUROUS lorslag om en Ryssland garanterad neutralitetsförklaring blifvit afböjda. Rykten, som den 25 Febr. voro gängse i Berlin, att Preussen skulle sluta sig till Ryssland, men Österrike til vestmakterna, synas icke ega någon trovärlighet. De vestliga makterna lära ännu ick: ha riktat någon formlig uppmaning till de yska makterna om afslutande af en allians. Men sedan Ryssland förkastat Wienerkonferensens sednaste förslag, ha vestmakterna dock hemställt till Österrike och Preussen att afgifva en bindande förklaring, att de i afseende på Rysslands hållning allt framgent hålla fast vid det väsentliga innehållet af detta förslag och såsom den enda möjliga grundvalen för hvarje framtida fredsslut erkänna Donaufurstendömenas utrymmande samt upprätthållande af Turkiets integritet och suveränitet. I Paris vill man alltjemnt veta, att Österrike är färdigt att på ett aktift sätt sluta sig till de vestra makterna. Enligt andra meddelanden från Wien förbehåller sig Österrike att förblifva neutralt, men vill besätta de turkiska gränsprovinserna, om ett uppror cer försökes mot Porten, samt äfven ytterligar: samverka med de vestra makterna, om kiget skulle antaga en karakter, som skulle heta Turkiets existens eller integritet. 4) Hvad Greklands förhållande till Turkiet angår, så synes den grekiska regeringen icke ha kraft nog att hindra de mot all folkrätt stridande krigiska invasionerna på grannrikets område, hvilket kan bli ganska vådligt för den unga statens icke serdeles friska och starka lif, då Frankrike och England säkerligen icke skola visa lika stor långmodighet i afseende på Greklands som Rysslands fredsstörande tilltag. De sednaste nyheterna innehålla.s i följande till Köpenhamn komna telegrafdemescher från Hamburg af den 27 vid middagstidem: London den 25. Lord Clarendion svarade på en interpellation i öfverhuset, aatt England mot sin vilja blifvit indraget i kriig, men nu är bestämdt för att engång för allla göra slut på den orientaliska frågan. Madrid den 22 (öfver Bayonne). Hela Spanien har blifvit förklaradt i krigstillstånd. Ministeren har tagit en fast ställning. Ett stort antal oppositionsmedlemmar ha blifvit arresterade. Toulon d. 23. Order till inskeppningen af trupperna har blifvit gifven; ala åtgärder härför äro redan vidtagna. Asmodie har från Ålgier afgått med 3 bataljoner. Wien den 26. Upproret i Epirus skrider framåt. Arta är intaget. Prevesa hotas. Två engelska ångfregatter ha afgått från Corfu till Prevesa. Enligt Monitören, har utförseln af vapen blifvit förbjuden. Frankrike utrustar en tredje flotta, bestående af 14 linieskepp, 14 fregatter och 13 korvetter. Engelska underssåter sättas under beskydd af franska konsulerr och omvändt. Prins Napoleon har anhållit att bli anställd vid expeditionen till orienten., Ofvan anförda underrättelser från Spanien bekräftas och erhålla ett ännu mera betänkligt utseende genom följande oss särskildt tillhandakomna telegrafdepesch från Berlin: Berlin den 27 Febr., kl. 9 ochh 50 min. Från Paris berättas såsom ett rylkte, att i Spanien utbrutit en fullständig revovlution och att hela Spanien som en följd derraf blifvit förklaradt i belägringstillstånd., DANMARE. Det af vår korrespondent i Köpenhamn på förhand omnämnda mötet af Köpenhamns valmän egde rum den 28 Febr. och bivistades af så många som stora börssalen kunde rymma, omkring 2000 personer. Sedan kaptenen och bryggaren Jacobsen öppnat sammankomsten, valdes på hans förslag höjesterets-advokaten Brock till president. Ordet lemnades först åt f. d. inrikesministern, kammarherre Rosenörn, som på sina kollegers, de öfriga riksdagsmännens för Köpenhamn vägnar förklarade, att de, ehuru de infunnit sig vid denna sammankomst, icke ville aktivt deltaga i dess förhandlingar och beslut, men vore reco att gifva de upplysningar, som valmännen sxunde begära. Nalmakaren Hjorth senior föreslog derefter att genom en deputation tillå konungen aflemna följande adress: Under närvarande allvarliga yttre och inre förhällanden och den misstämning som framkallats genom ministerens ständiga oöfverensstämmelse med Folkrådet, känna Köpenhamns borgare ett behof att uttala sig för Konungen. E. M. har under de starka europeiska skakningarne, under ett treårigt hårdt krig, under de förlamande följderna af denna inre strid, aldrig svikit sitt folk. Det är derföre icke underligt om folket fäster förtroende till sin konung, och tror sig i hans fortsatta styrelse se den bästa borgen för att fosterlandets framtid kan bli ljus och att friheten, som fritt blef gifven och trofast upprätthbållen, kan bära välsignelserika frukter. Vi hafva det orubbliga kopp, att så länge E. M. bekläder sina fäders won, skall Danmarks grundlag i ett och allt stå okränkt; att de förändringar, som kunna ega rum i densamma, blott blifva sädana, som införandet af en frisinnad författning för hela monarkien kan göra nödiga, att dylika firändringar blott skola inträda, sedan folket erhållit sit fulla laglig: inflytande på en sådan helstatsförfattring, antingen genom riksdagen eller genom en för hela moaarkien vald församling. Folket minnes gerna det gamla kungsordet: Med lag skall man land bygga, och det skall aldrig glömma, att Danmarks bästa lag är den grundlag, som E.M. icke blott gaf, utan, liksom folket, med trohet båller fast vid; det skall aldrig upphöra att medl tacksamhet erkänna, att E. M. derigenom knutit det starkaste och varaktigaste band mellan konung och folk; och det skall icke tröttna att understödja E. M. i att häfda och genomföra grundlagen, till lycka för värt älskade fädernesland. Gud välsigne vär konung och värt fädernesland! Doktor: Ballin understödde denna adress, i det han på det bestämdaste försäkrade riksdagsmännen att de kunde hos folket påräkna det varmaste deltagande och intresse för denna sak. Etatsrådet Madvig ansåg sig böra uttala några betänkligheter, icke mot adressen, utan mot det sätt, hvarpå man tänkte öfrerlemna den till konungen, i hvilket hänsemde det sedermera upplystes att hans betänsligheter hvilat på ett missförstånd. Prof. Clasen uttalade sina sympatier för det väckta örslaget Ach vigada näödvädiohatan af att rkodaman