Aftonbladet – 6 mars 1854, sida 2

— Efter att hafva haft tillfälle att sjelfve taga närmare kännedom om den af öfverläkaren professor Huss afgifna redogörelse för sjukvården och ekonomien vid k. serafimerlasarettet under sistl. år, anse vi oss till det utdrag derur, som vi i lördags efter Posttidningen meddelade, böra tillägga den upplysing angående den omtalade betydliga gafvan ill lasarettet af framl. expeditionssekreteraren sederholm (öfver 36,455 rdr bko), att vissa vilkor blifvit fästade vid denna fond, som kunna vålla, att räntan deraf möjligen icke ännu under en längre tid kommer lasarettet till godo. Dessa vilkor äro, att räntan ej får användas till underhåll af förut befintliga sjukängar, utan endast till underhåll af minst 9 nya sjukplatser. Men då för en dylik utvidgning någon lägenhet ej inom det nuvarande lasarettet finnes, måste nybyggnad företagas, hvilket ock är i testamentet afsedt genom följande 8: Skulle för ett sålunda ökadt sängantal lazarettet behöfva genom nybyggnad utvidgas, lärer väl Stockholms stad, som för sin befolkning har af dylik utvidgning påräkna största fördelen, låta sig angeläget vara ott till nybyggnaden bidraga genom lämpligt penningeanslag.r Vidare tillägges: Verkställes icke ofvannämnde nybyggnad inom en tid af högst sex år, kommer räntan fortfarande att besparas intilldes sammanräknade beloppet af samtlige å fonden upplupna räntemedel uppgår till minst 25,000 rdr bko, som kongl. lazarettsdirektionen då, men icke förr, eger att till den för sjukvårdens utvidgning erforderliga byggnad på det mest ändamålsenliga sätt använda. Skolande i sådant fall (d. v. s. om ej Stockbolms stad till nybyggnaden bidrager) den utvidgade sjukvården företrädesvis komma de sjuklingar tillgodo, hvilka från landsorterna anlända till hufvudstaden för undergående af chirurgiska operationer eller behandling för svårare ineller utvertes sjukdomar., Det lärer således egentligen komma att bero at Stockholms stad, huruvida samtiden eller törst efterverlden skall njuta någon frukt af denna välgörenhet, och man bör hoppas, att hufvudstadens invånare finna sin förde. i att uppfylla det i förra fallet stadgade vilkoret. Följande i samma redogörelse förekommande uppgift angående kolerans förhållande inom serafimerlasarettet är äfven af allmännare intresse, såsom vittnande både på ena sidan om den goda sundhetsvård, som så fördelaktigt utmärker detta lasarett, och på andra sidan om orimligheten i det vanliga föreställningssättet om kolerans ytterliga smittsamhet. Vi anföra stycket ordagrannt: Under den kolera-epidemi, som under sednare hälf. Len af detta år hemsökt hufvudstaden, har lazarettet plifvit förskonadt frän nägot besök af denna sjuklom. Ingen bland de å lazarettet för andra sjuklomar värdade har under vistandet inom lazarettet plifvit af kolera angripen, ej heller någon af den alrika betjeningen eller nägon af de inom lazarettet ;oende tjenstemiinnen. Vid epidemiens början emotog0os till värd några få kolerasjuka å en egen för leuia ändamäl afskiljd afdelning, men sedan denna ufdelning i början af Oktober åter upptogs för andra sjuka, inkor:mo dock, genom misstag i remissen, fyra sjuka med utbildad kolera, hvilka vårdades tillsammans med de öfrige sjuke, utan att detta oaktadt någon af dessa blef i ringaste mån angripen. a — Man läser i tidningen för Fahlu stad och län : Vid sammaniräde inför magistraten, fredagen förl. recka, förklarade sig stadens invänare icke ämna utbe