Aftonbladet – 4 mars 1854, sida 3

MILS TP BIBE UTTRUUEPEE ENA OA BER SFS EB ERP ES Re UP KENNTEES åläggas bidraga till sådana personers aflönande, hvilka ej kunna tillförbindas denna personella servitut. Rätt är det ej att öka skyldigbeterna för boställsinnehafvarne, hvilka hafva minsta behofvet af dessa betjentes biträde, och ett intrång är det äfven i presteständets privilegier, hvarför talaren yrkade afslag ä betänkandet. Doktor Broman ansåg förslaget att prester jemte andra boställsinnehafvare skulle bidraga til: fjerdingsmäns aflönande vara ett af symtomerna från -den oro som går genom tiden och dess begär efter förrändringar, hvilken förändringslusta daterar sig hufvvudsakligast från 1S40 års liberala riksdag, då det höögljudda ropet på kommnwnalstyrelse och folkets förmåäga och rättighet att styra sig sjelft, utan behof af tjenstemän, lät höra sig. Vid 1848 års riksdag repeeterades ännu högljuddare dessa myndighetsrop; men efter 1850 och då man börjat på få smaka den sköörd man utsätt, höras jemmerropen, och nu vill man vältra ifrån sig de motgångar man sjelf skapat sig pä dem, som med siareblick förutsett huru det skulle komma att gå. Hofpredikanten Wensioe. Iirugavarande afgift är visst ringa, men det tvungna erläggandet ett ingrepp i presternas rätt, och som för manga buställsinnehafvare, hvilkas löner äro ganska ringa, skulle komma att kännas tryckande. Om ufgilten skulle utga borde der vara frivillig. Prosten Euren tyckte uwt de fle ie emot betänkandet, men ville göra den frumställning att pastorer borde ätaga sig afgifte.:, men komministrar derifrån vara befriade. Prosten Traneus: skyldighetensom åligger innaehafvare af kronooch skattejord är en personel servituut, hvarifrån de som äro statens tjenare äro befriad ,, hvadan de äfven ej kunna rgas gälda dens bessvär som uppfyller andras ej deras egne skyldigheter; cdessutom äro boställen i förhållande till andra hemman så få att någon synnerlig lindring för dem genouw bostlNsinnehafvares förpligtande att delaga i utgiften ej skulle uppstå Doktor Thomander ville afsla su mycket af prestprivilegierne som bidraget af fjerdingsmans lönande. Pastor har merändels det fetaste henunanet i socknen till boställe och ej kan det göra hafs granne, den fattige krono onden godt i ögonen att se honom fritagen fran alla skyldigheter af hvilka han njuter samma förmåner. Doktorerne Björling och Gumeelius instämde häruti. Prosten Carlander talade äfven för pastors skyldighet att deltaga i denna omkostnad. Prostarne Quiding, Me cn, Tellbom, Ruustten, doktor Säve och prof: Lindgren talade mot betäinkandet, som afslogs af ständet. Mot detta beslut reserverade sig hofpredilkanterne Euren och Hasselroth. ——— Borgareständet, Plenum d. 4 Mars, kl. 11 f m. I öfverensstämmelse med hvad i förra plenum blifvit beslutadt, skulle i dag val företagas till ledamöter och suppleanter i talmanskonferensen. -Talmannen hemställde, det de herrar som nu valdees mätte under två månader i nämnde egenskap fungera. Stindet besvarade med Ja denna hemställan,, men innan talmansklubban be at detta beslut, begärde hr Öhrström ordet och er le om olämpligtheten att utse medlemmar i talm ferensen för 2 månader, då riksdagen för ni i ide blott hade en månads patent och det efter denna månads utgäng beror på K. M tstillståud om den skall vidare fortfara. Talmannen förnyade emellertid sin framställning, hvilken åter af standet med Ja besvarades. Att under två månader i talmanskonferensen deltaa valdes derpå hrr Schwan och Gråå sisom ledamöer, samt brr Wern och Billström såsom suppleanter. Ständet biföll derefter följande statsutskotets utlätanden: . N:o 49, tillstyrkande riksgäldskontorets befriande från portoafgifters erläggande till postverket från tiden för nästa statsreglerings början; -n:o 51, om en gratifikation af 1000 rdr bko ät regememtsskrifvaren Leopold, tör af honom verkställd anmärkning, genom hvilken ett belopp af 10,604 rdr kommit statsverket tillgodo; — n:o 52, afstyrkande väckt motion om statsbidrag för reparation af Westerhejde kyrka på Gottland; -— n:o 53, tillstyrkade att 10,000 rdr bko måtte ställas till Kongl. Maj:ts disposition, för anskaffande af lifbergniogsbåtar och lifbergningsapparater, att efter Kongl. Maj:ts bepröfvande vid kusterna stationeras; -—N:o 5t, afstyrkande väckt motion om nedsättning af arrendet för ällnora kungsgärd; — och N:o 55, om ett ytterligare kanslistarfvode. Derefter föredrogos följande ekonomiutskottets bes tänkanden: N:o 52, tillstyrkande att boställsi der fjerdingsmansbefattningen af mer person bestrides, uti fjerdingsmannens a med andra jordinnehafvare de ar derna mätte hos K. M. anhälla om bifall I och om en dermed öfverensstämnarde ordning i k. kunpgörelsen d. 9 Aug. 1851. Hr Kock förmodade, attt då förändrade stadganden i afseende på fjerdingsmansibestyret så nyligen blifvit utfärdade, borde man ej ånvo dermed besvära K. M. Iirr Berger, Wedberg, Michel in. Eh yttrade sig deremot för bifall, erinrande, att fjerdingsmansbestyret numera icke är ceit personelt servitut, utan ett servitut på jorden, och att intet sköl förefunnes att det ena slaget af jord derifrån skulle mer än det andra vara befriadt, så mycket: mer som man redan erkänt billigheten deraf att rä-, rörsoch insocknehemman bidraga till fjerdingsmans aflönande, och det dessutom ej kan bestrida:s, att bolsinnehafvare äro lika ofta i behof att aanlita fjer mannens biträde som andra kommunenas invånare. nkandet, som derjemte afstyrkte postheemmans bende frin deltagande i samma bestyr, bblef bifallet. o 51, som til styrker en skrifvelse till K. M. om :våring i kngörelsen af den 5 Mars 1831,, så att vid ie m32 varda förbjudet att förrätta auktiion å dag som näst föregår söneller helgedag. Hr Custafson visade o imlgseten och olbehöf ten af detta stadgande sumt yrkade afslag. HrJ iostämde i dr Nordlanders betänkandet vidfogade reservation och yrkade afslag; anseende han tillräckliga stadganden redan finnas mot vådan afsabbatens ohelgande genom auktionsförrättningars hållande på lör dagen, förutsatt att dessa befintliga stadganden tillämpas. Hr Ilenschen yrkade återremiss för att få förslaget ändradt i den rigtning att det endast skulle angå frivilliga auktoner på landsbygden. Hr Kistner, ledamot af utskottet, hade reserverat sig mot dess beslut. Ansåg stadganden för upprätthållande af sskbatens helgd redan finnas. Vära grannar norrmännen och danskarne ha inga betinkligheter vid att köpa och sälja på söndagen, och då borde väl vi åtminstone ej behöfva derifrån afhållas på lördagen. Det är ej genom mängden af lagar som man upprätthäller ordningen i ett samhälle, utan genom att beifra missbruk och tillämpa de lagar som finnas. — Hr Boman hade ej varit i utsskottet tillstädes då beslutet fattades, han skulle eljeest deremot reserverat sig. Erinrade att vid auktionerr som i städernas grannskap hällas om onsdagar ockh lördagar är större tillopp af spekulanter, emedan det då är torgdagar i städerna och allmogen följaktlligen i rörelso. — Hr Mechel trodde att om kronolbetjeningen gjorde sin skyldighet och tillämpade de stadganden som finnas, skola några nya ej behöfvas. — Hr Grape påminde huru i Norrland invänarne i a sockn: ha 6, 8 å 10 mil till kyrken. Då nu auktioner f rättas på lördagen gå auktionen och kyrlkobes samma resa, i stället att eljest en si ld resa skul!e blifva nödvändig eller ock man nödgas endera besöket. — Hr. Stenberg trodde lande stadgar ej tillämpas har man ir för bättre ordning genom att stifta nya ytterligare nägra talare yttrat sig för slag äfven ståndets beslut. N:o 55, som tillstyrker hr Wallenbergs motion er ipphäfvande af 25 3 af 1852 ärs fisk allkärl må i hela landet få till inpac vegagnas, bifölls af stindet. Likaledes n:o 57, afstyr kyldighet att fr lön försedd mande lika . att etänLat 3 not I