Aftonbladet – 4 mars 1854, sida 2

— Tyst! — ropade frun. — Läs du på ditt tal och låt mig sköta det här. Med mästarehand lade hon några djupa veck och fäste dem med några stygn. Under det hon tillknäppte messhaken hviskade hon välment: — Kära min gubbe, kommer du ihåg ingångsspråket? — Tig, qvinna... Stör mig ej! — mumlade presten förargad. — Han kommer, han kommer! Med dessa ord instörtade spögubben. Kyrkoherden sansade sig genast, kastade en blick på talet och gick, åtföljd af adjunkten och komministern, att möta den höge gästen. Prinsen inträdde i kyrkan. Ryktet om haas ankomst hade ditlockat snart sagdt hela ortens folkmingd. Kyrkan var öfverfylld. Vår hederlige pastor bugade sig djupt, kastade sina blickar rundt omkring, hostade och beredde sig att hålla sitt ståtliga tal. Han började: — Välkommen, dyre prins af Hessen-Cassel .. .. Men längre kom han icke. Det blef grättt, om icke svart för den stackars prestens ögon. Han mindes icke ett ord mera, vare sig nu att olyckan med :messhaken bragt honom ur koncepterna eller att de ifylliningar han gjort, under det han läste och omläste talet, förvirrade honom; det säkra är emellertid, att allt var cglömdt. .. icke en rad kunde han erinra sig... I ångstcen och för att komma sitt minne till hjelp, upprepade han med hemsk röst: — Välkommen, dyre prins af Hessen-Cassel. .. Men förgäfves! Det var som hade han druckit ur Lethes flod. Prinsen, halfskrattande, ämnade just klappa honom på axeln, för att trösta honom öfver olyckan, då han förekoms af en röst ur hopen, som med ljudelig stämma fortsatte der presten slutat: — Vi taga dig emot med spön af björk och hassel. X) Alla förstummades. Det blef tyst som i en graf, Presterna trodde sig skola sjunka till golfvet. Leendet på Fredriks läppar försvann; han blef dödsblek ... Mekaniskt vände han sig om... På mångas ansigten stod bestörtning att läsa, men på de flestas ett misslyckadt bemödande att synas allvarsamma. Utan att säga ett ord lemnade Fredrik kyrkkan. Man öppnade en bred väg och lät den förolämpade fursteen passera. ) Historiskt. (Forts.)