Aftonbladet – 2 mars 1854, sida 1

ÖFVERSTE STOBEE) IHOLSTEINSKA PARTIET. — Såleddes afsatt... i onåd! — hånlog :Horn, sedan han blifvit ensam. — Derhän har då den Hessiska stymparen drifvitit sin svaga gemål. Vid Gud! Han göribland rätt lyckligga drag, det kan ej nekas... Nåväl Ulrika! med din maagt är det slut... Sedan du bröt med mig... hvem skall. väl uppehålla din redan underminerade tron. — Ett bref, ers exellens, — sade kammartjenaren; som i detsamma inträdde med ett sådant på en silfverbricka. Grefven tog brefvet och betraktade utanskriften. — Det är bra, — sade han. Kammartjenaren lemnade rummet. — Från Duvald! — återtog Horn. — Hvad kan den skurken vilja? Han bröt brefvet, hvars. innehåll -var följande: — Eders exellens! I Det har ändtligen behagat den-högste. att göra slut på det olyckliga geheimerådet v. Dittmars lidande, I natt kl. XII uppgat han sin brottsliga anda. Enligt eders exellens nåd:ga befallning att för ingen :annanän ers exellens sjelf yppa det minsta angående :geheimerådet; fattar jag mu pennan för att redogöra för bemälde:herres sista stundder. EEders exellens täcktes erinra. sig den skandal. major Bernhards ohyggliga sjelfmord väckte, geheimerådets deraf orsakade sginnesrubbning och den-deraf följande nödvändigheten attt försäkra sig om hans person. Jag, som at det beklagiansvärda geheimerådet erhållit många ynnestprof och genom händelsernas gång blifvit invigd i-ätskilliga hemligheter, hvilkas förvarande ansågs af högsta vigt, erhöll den sorgliga förtrocndepost att b vaka honom eller, som katolikerna säga, , sätta, honom in pace, hvar) Se A.B. N:is 1, 3, 4, 10, 11, 13—15,-17,:18;ju20) 21,23, 24, 26—28, 30, 33, 35, 37—39, 41, 42, 44, 46, 48 och 50.