Bondeståndet. Plenum d. 1 Mars, f. m. Protokollen för ett par föregående plena justerades till en början. Dä talmannen, enligt hvad ofvanföre år meddeladt, upplyste att i talmanskonferensen. valet till fullmäktige i banken och riksgäldskontoret blifvit utsatt till om lördag i nästa vecka, hemställde Ola Månsson om ej i samma plenum, enligt förut öfvad praxis, äfven val till direktörer för lånekontoren i landsorten kunde ske. — David Andersson anmälde, det Bengt Gudmundsson, som ännu af sjukdom är hindrad att deltaga i ståndets öfverläggningar, gifvit honom uppdrag att frambära den sednares erkänsla för förtroendet att hafva blifvit förra gången utsedd till bankofullmäktig, men tillika förklara att hans helsotillständ gör det omöjligt för honom att vidare emottaga nägot sädant uppdrag. — Anders Andersson från Skaraborgs län tyckte att Ola Månssons förslag om val till fullmäktige vid länekontoren i landsorten på samma dag som till. fullmäktige i. banken härstädes och till riksgäldskontoret vore olämpligt, då sålunda. ståndet skulle komma att på en dag företaga fem val; men då Ola Månsson äberopade bruket vid förra riksdagar, sä beslöts att dessa val skulle företagas på samma dag. Den kongl. propositionen om anslag till en ladugärdsoch mejeribyggnads uppförande vid Ultuna föranledde några anmärkningar först af förre talmannen Nils Persson, som trodde att dä institutet begagnar kungsgärden utan -fgift till staten, skulle dess afkastning kunna i någon män bidraga till en ny ladugårdsbyggnads uppförande, äfvensom att anslagssumman, 25,000 rdr, möjligen var för högt beräknad för byggnader å landet; af Johan Petter Danielsson och Sandstedt, som trodde allmogens söner ha svärt att vinna inträde vid läroanstalten; af Anders Andersson och Nils Svensson, hvilken sednare ansåg den kungliga propositionen vara i outredt skick, hvari Jöns Persson och ett par andra instämde samt af Erik Jönsson från Kopparbergs län, hvilken erkände ladugärdsbyggnaden vid Ultuna nyttig och nödvändig, men med afseende på de stora anslagen till landets försvar önskade afslag å den kongl. propositionen. Deremot talade Nils Nilsson från Wermland för saken och Johan Pehrsson från Upsala län anförde, att inrättningen emottager till undervisning just sådana ynglingar som äro söner af allmogen eller ämna egna sig åt landthushållningen, fastän många flera sökande anmäla sig än som der kunna erhålla plats, och att Ultuna verkligen är i stort behof af en ny ladugårdsbyggnad, samt Sahlström att institutets verksamhet, som nu är ofullständig just i brist af nödige medel, skulle genom den föreslagna ladugärdsoch mejeribyggnadens uppförande komma att verka betydligt mera gagneligt och att bondeståndet egde minsta skäl att emotsätta sig ett sådant anslag, då det just är för land:brukarnes söner och möjligen döttrar som det är afsedt, viljande likväl Sahlström icke ingå få bedömande af hela anslagsbeloppets erforderlighet, hvilket han hoppades utskottet skulle utröna. Med Sahlström instämde Dahlgren och, flere andra. . Den kongl. propositionen om detta anslag remitterades derpä, liksom ock den andra i dag till stånden afgifna.