RIKSDAGEN. — Ridderskapet och Adeln. Plenum d. I Mars, f. m. Landtmarskalkens hemställan att val till fullmäktige i banken och riksgäldskontoret samt direktörer vid lånekontoren i Göteborg, Malmö och Wisby mätte företagas lördagen den 11 dennes, blef af ständet bi fallen. Af grefve Lagerbjelke väcktes en motion om att rikets ständer nu ville bestämma dagen för öppnande af nästa riksmöte och föreslog dertill den 1 November 1856, emedan resorne till. hufvudstaden, serdeles för riksdagsmännen från de norra orterne, blefve mindre besvärliga samt tillika den fördel skulle vinnas att riksdagsgöromälen skulle med årets början vara i full gång och säledes tidigare på sommaren kunna afslutas. Hrr Billberg och v. Hartmansdorff anmärkte att tjenstehjonsflyttningen vid den föreslagna tiden icke vore slutad samt att revisionstiden iör rikets ständers revisorer genom detta förslag skulle inskränkas och revisionen derigenom försvåras. Talaren anhöll att dessa anmärkningar mätte få åtfölja motionen till utskottet. : Hr Hjärne. Då vid innevarande riksdags , början ett serskildt utskott tillsattes för beh ndling af bränvinsfrägan, var naturligtvis meningen att få densamma utredd på kortare tid än vanligt och tillika afgjord på ett tillfredsställande sätt. Men då det troligen komme att dröja flera månader ännu innan utskottets betänkande härom vore att förvänta, ansåg talaren för sin pligt att väcka motion derom, att det serskilda utskottet inom möjligen kortaste tid mätte aläggas inkomma med den del af bränvinslagstiftningen som afser beskattningen för rättighet att tillverka bränvin. Då grefve von Platen upplyste, att ett dyikt beslut blifvit inom utskottet fattadt, ätertog hr Hjärne sin motion. Härefter föredrogs och bifölls statsutskottets betänkaude N:o 30 angående reparationer å riksgäldskonworets hus; samma utskotts betänkande M:o 31 i anledning utaf hrr Ribbing och KStjernsvärd väckte motoner om beviljande af anslag för att bereda tillfälle at officerare att kunna iogå i utländsk krigstjenst. Utskottet har på grund af de politiska förvecklingarne vilstyrkt att dessa motioner nrätte lemnas utan afseende. Dä detta. betänkande redan af de öfrige riksstånden blifvit bifallet, yrkade hrr Stjernsvärd, Bildt,