so Kergl Operan. Yr Strandbergs benefice i går gafs för fullt hus. Uti operan Profeten, som vid tillfället uppfördes, förekommo tvenne rollvexlingar: nll Muller gaf Fides och hr Sandström Matthisen, hvilka partier förut innehafts af mll Normani och hr Della Santa. Fides är mll Möllers andra roll, och hennes sång röjer en väsentlig metodförbättring, sedan hon börjat sin kurs under hr Gänthers ledning. Dock behöfver hon ännu mera säkerhet i tonansatsen för att gifva tonen stadga och fasthet, äfvensom ytterligare studier för tonernas egaHsering och registrens sammanbindande. Man kan i närvarande stund visserligen icke gifva Profeten utan mll Miller, men lika säkert är ock, utt hon, för att kunna hålla hvad hennes vickra anlag lofva, ovilkorligen behöfver tid at afsluta sina tekniska sångstudier, utan att abrytas genom öfvertagandet af någon större roll. MI Millers spel visar utmärkta dramatiska anlag samt en redan vunnen ganska lycklig scenisk takt. Hennes scen i andra akten, äfvensom den i kyrkan samt i sista akten, tillvunno henne förtjent bifall. — Ar Sandström gaf Matthisens parti med mycken förtjenst, och hans ypperliga stämma tog sig här serdeles fördelaktigt ut; endast fordrar detta parti ett eget slags aplomb, hvilken i all musik sådan som denna, är lika hufvulsaklig, som den vore illa använd i en klissisk opera. Egentligen sakna de flesta af våra sångtalanger denna egenskap, hvilket i går afton ej sällan (och helst i operans första hälft) gjorde sig märkbart. Reettagaren, som vid sitt inträde erhöll bruklg och välförtjent honnör, var emellertid besvärad af en bröståkomma, hvilken ej tillät honom att så som eljest använda sin klangfulla stämma, ehuru det enkla och hjertliga uttryck, som tillhör hans föredrag, i allt fall äfven nu gjorde sig gällande. Tillika nämna vi mll Michal, såsom utvecklande en sannt artistisk anda i Berthas parti, samt hr Walin, hvilken såsom Zacharias både i sång och spel ådaga.ade mycken energi. Det genom en här förr okänd prakt och smak utmärkta sceneriet, hvilket i profeten likasom i Trollflöjten, ehuru af motsatta skäl, är fullkomligt på sin plats, skall utan tvifvel väsentligen bidraga till att uppehålla operan på repertoiren. Kowngen, båda Drottningarne samt de flesta medlemmarne af kongl. familjen bivistade repreentationen.