Aftonbladet – 24 februari 1854, sida 2

varg utseende och utrymme de vanpryda. De böra nrättas uti de å andra sidan belägna husen, eller utila le emellan dem löpande gränderna. Denna skrif-1, velse är kontrasignerad at E. Schröderheim. Om den store konungen icke redan påföljande äret e slutat sin bana, hade han utan tvifvel tillsett, att!t verkställighet gifvits ät de uttalade orden. Deqvar f stå emellertid ännu, och man bör hoppas att, sedanls vederbörandes uppmärksambet blifvit derå fästad, de-j samma skola ega nog kraft för att mana till besinning, innan man besluter sig till utförande af den tillämnade nybyggnaden. i —— — ,Fedrelande!, yttrar, att man i Köpenbamn numera trodde sig veta att de melian Ryssland och Sverige förda diplomatiska underhandlingarne ledt till ett gynnsamt resultat och att Ryssland numera erkänner Sverges neutralitet. — Till lektor i historien vid Linköpings gymnasium har Linköpings konsistorium d. 18 dennes utnämnt gymnasii-adjunkten tol. kandidaten mag. J. IH. W. Steinordh. — — Judefrågan framkallade 1 går afton på riddarhuset en särdeles lifiig debatt, som ortsattes ända till midnatten. I denna fråga visade sig klart den utveckling allmänna opinionen till följd af den en gång började diskussonen i ämnet tagit i riktningen åt fördomsfrihet och tolerans. Förtryckets och intoleransens förkämpar voro ytterst få och hade endast att tillgripa den mest tarfliga och ut nötta bevisning, som vid de närmast föregående riksdagsrne bhfvit i grund vederlagd och nu ytterligare tillintetgjordes af de många ta!are, som med en sakrik och talentfull utredning af ämnet både från kristendomens och en sund statsekonomis ståndpunkt och med fakta, hemtade ur autentika handlingar och oftentliga auktoriteters vittnesbörd bemötte hr v. Hartmansdorfs ett konsorters på lösa insinuationer, tomma påståenden och barnkammartraditionsr fotade argumenter. Utskottets förslag blef särdeles illa åtgång:t och de vidunderl:ga motiverna till detsamma funno ingen försvarare. Förfäktarne af den mera frisinnade åsigten förenade sig om hr Silfversto!pes reservation, hvilken nu af honom mo: difierades derhän, att det skulle vara alla: Sverige födda mosaiska trosbekännare tillåtet. att utan särskild erhållet tillstånd bosätta sg i alla rikets städer. Vid anställd votering segrade detta förslag med 69 röster mot 58 Då borgarståndet förut fattat ett beslut on ännu vidsträcktare rättigheter, och prestestän det remitterat betänkandet, för att få detsamm: affattadt i mera liberal anda, torde inga hin der möta för trenne stånds förening om dett el förslag. Genom detsamma skulle visserlige: dicke alla rättmätiga fordringar vara uppfyllda men dock ett steg vara taget på civilisatio nens bana, i det åtminstone det grofva miss förhållande i vår lagstiftning vore undanröjd genom hvilket sedliga, oförvitliga och af all auktoriteter väl vitsordade infödde svensk män, liksom vore de grofva brottslingar för visas till några få orter i riket, endast oc allenast till följe af sin religiösa tro, och dett oaktadt regeringsformen i sin 16 S uttryck ligen säger att konungen icke kan nägo från ort till annan förvisa, ingens samvet tvinga eller tvinga låta.