att 1 sjelfva saken, om också icke aldeles i formen ge efter för Rysslands önsknigar. Lord Jokn Russel har den 12 framagt reformbillen i underhuset. DANMARK. Elektriska -telegrafen har nu lidit et större afbräck än förut. Ett skepp, som mkrat i Stora Bält skall nemligen ha kommit i drift, så att dess ankare afslitit telegraftråden. Den af riksdagen antagna lagen angående en förändrad benämning för den bestående myntfoten, med införande af namnen riksdaler och skilling riksmynt i stället för riksbanksdaler och riksbanksskilling, har nu af konungen blifvit stadfästad. Justitierådet With har nyligen aflidit. Han är känd såsom författare till danske og norske Sö-heltes Bedrifter, och har varit e frisinnad medlemaf provinsständerförsamlingane och sedermera af den grundlagsstiftande örsamlingen och den första riksdagen. Folkethingets grundlagsutskott och ninisteren ha oaktadt flera hållna konferenser icke kunnat träffa någon öfverenskommelse, rörande sättet för öfvergången till helstatsförfattningen. Utskottet har icke heller medgifvit den af ministeren för vissa händelser fordrade suspensionsrätten för press-, föreningsoch församlingsfriheten. FRANKRIKE. Monitören för den 14 dennes meddear den skrifvelse som kejsaren under den 29Janua:i aflåtit till ryska czaren. Detta bref ppdrager till en början en resumå öfver stuationen, hvilken, heter det, kommit till den punkt att förhållandernas inveckling snart måste medföra en definitif uppgörelse eller en bestämd brytning. Kejsaren hyser intet tvifvel om det beslut vid hvilket czaren, vid det alternatif som sålunda erbjuder sig, skall komma att stadna. Om czaren, liksom kejsaren, önskar en fredlig lösning, så ör ingenting enklare än att förklara, att ett vapenstillestånd redan denna dag skall blifva undertecknadt. De krigförande trupperna skulle då omedelbart draga sig tillbaka och saken återtaga sitt diplomatiska lopp. Om czaren föredrager att underhandla direkte, så skola hans och sultahens befullmäktigade sändebud uppgöra en konventiom, som derefter till antagande färelägges stormakternas konvention. Frankrike och England äro derom ense att vilja tillvägabringa lugnets återställande. Verlden skulle vara tillfredsställd, utan att någons ära eller värdighet derigenom kränkes. En czarens vägran skulle tvinga dertill att man måste till vapenlyckan, till krigetss skiftande tillfälligheter öfverlåta hvad soma ännu skulle kunna afgöras genom förnuft ockhh rättvisa. Denna resumå af kejsarens skrifvelse förekommer i en depesch till Independance Belge. Dagens tidningar meddela den ännu icke in extenso. Constitutionnel berättar, att den franska oceaneskadern, om hvars bestämmelse flera versioner varit gängse, begifver sig från Brest till Toulon. Det berättas, att regeringen afslutat: kontrakt om transport af 50 å 160,640 par skor för den expeditionskår, som kommer att afsändas till orienten. HOLLAND. Från Haag skrifves den 10: De vestra makterna ha tillställt Holland den förklaringen, att dess neutrala handelsflagga skall betraktas såsom vänskaplig flagga, hvad som än må inträffa under loppet af ett rysk-turkiskt krig. ENGLAND. Sista underrättelsen innehålles i följande teleg:afdepesch af London den 14 dennes. I öfverhuset besvarade i dag lord Clarendon markisen af Clanricardes framställda fråga om krig eller fred, på det sätt, att Exgland icke befinner sig i krigstillstånd, emedan icke någon krigsförklaring egt rum, men att England icke heller är i fred; utan i ett mellantillstånd som kan föranleda krig.n I underhuset föregående dagen tillkännagaf lord J. Russell, på en f rfrågan af Liyard, att de förenade flottornas återkomst till Feikos föranleddes endast och allenast af vädedeken och omöjligheten att träffa god ankargruwd i Svarta hafvet. I samma session framlade lord J. Russell sin reformbill; grunddragen deraf äro följande: 29 valorter, som hafva mindre än 300 väljare, skola helt och hållet förlora sin velrätt, 33 orter, som hafva mindre än 500 invinare, skola hädanefter skicka blott en parlarrentsledamot i stället för två. Valorter som skulle få skicka mer än cn representant, äro vestra Yorkshire, södra Lancashire och några andra grefskaper. Rättighet att sända representant skall tillkomma de-stora rättegångskollegierna (Inns), Londons universitet och de sketska universiteterna samt census för valmän i städer och köpingar nedsättas så att rösträt beviljas alla som betala 6 (i stället för 10) i årlig hushyra. Såsom förut blifvit nämndt förklarade lord Clarendon den 10 i öfverhuset att engelska regeringen billigat den skandinaviska neutraliteten. Detta skedde till följe af lord Ellenboroughs fråga, om ingen invändning blifvit gjord mot de skandinaviska hofvens förklaring, hvarpå lord Clarendon upplyste att sådant ej skett från Englands men väl från Rysslands s:da. Den öfriga diskussionen rörde: ändamålet med gref Orloffs beskickning. Ularendon trodde i afseende på hans uppdrag, att det uteslutande rörde Rysslands förhållande till Österrike, hvarpå han var öfvertygad att Österrike gifvit ett med sin värdighet öfverensstämmande svar. Siutlig:n upplystelord Aberdeen att underhandlingarne i Wien visserligen voro afbrutna men att han ej kude veta, huruvida de ej skulle återtagas. För parlamentet framlades ett b hang till den förut offentliggjorda diplomatiska korrespondensen; det sista aktstycket deri är en depesch från lord Clarendon till engelska ministern i Petersburg af den 7 Februari, hvari den sednare anbefalles att med hela sin legationspersional ofördröjligen begifva sig från Ryssland. Sjamma dag hade äfven Franska regeringen låtit hemkalla sitt dervarande sändebud.