— Ekonomiutkottets betänkandee i frågan om utvidgande af de rättigheter, som äro mosaiske trosbekännare i Sverige tilterrkända, torde i morgondagens plena förekonimaa inom riksstånden. Oaktadt motionärerna iinskränkt sig att yrka frihet för här födde. ellerr med Kongl. Maj:ts tillstånd naturalisera.de judlar att få bosätta sig hvarhelst de önska, och att förvärfva fast egendom på landet, har det likväl icke lyckats förmå utskottets pluralitett till ett vidsträcktare erkännande af dessa swenska med borgares rätt, än att de skulle förklaras berättigade att utan särskildt nådigtt tillstånd bosätta sig och ega fastighet uti die stapelstiäder i riket, som hafva minst 40000 invånare. De skäl, hvilka blifvit af majoriteten anförda, äro dock af den beskaffenhet, atit de icke uthärda något slags pröfning, såvida man vill taga sundt förnuft till ledning för omdömet. Det första skälet påstås vara religiöst, nemligen att judar måste förneka och förkasta SåVäl andra som tredje artiklarne af vår troslära, genom hvilkas förkastande äfven den pförsta artikeln förlorar sin kristliga sanning. Utskottet har således här vågat den djerfva förklaringen, att det folk, som under hedendomen var det enda, hvilket dyrkade en Gud, och från hvilket kristendomen hir sin både historiska och andliga upprinndse, nu här stämplas såsom gudsförnekare 2 he-lningar, — och det oaktadt den vigtiga t vf vårreligion, nemligen lagen, som inne fattas I de 10 budorden, är hemtad från judar heliga böcker, likasom det nya. testament.t terst hvilar på det gamla och de d ntet yt förebilder till den menniskoblifno förlo. SINA som Gud uppenbarade i Kristus Vi fö aren, således, att det s. k religiösa sköäl jo moda 4 aalet icke 2... ger ens för den mest trångbröstadde om 3 eller för den mest torra och andew— -tOdosi, matism, Men äfven om skör-. , Omma dognefattar det ändå något a dmgde, Så me och okristligt än i å vida mer irreligiöst menniskor, .uGendomen, att wilja förneka förstånd ofta begåfvade med mera både . och insigter, samt utmärkta för större noralitet än många kristna, att fritt bo och vistas i ett kristet samhälle, för att derigehom omvändas till en bättre troslära. Det andra skälet kallas slatsekonomiskt och skal bestå deri, att judarne genom sin förmåga att hopsamla penningar skulle få ett alltför stort inflytande i de städer, der kapitalisterna äro mer sällsynta,, hvilket utskotet naturligtvis anser skadligt. ! sanning en ny ira i statsekonomien ! Hitintills har man företällt sig att en bland de mest bidragande ällorna till ett lands välfärd och förrkofran i vår id just är tillgången på kapitaler, och att sakaden af dessa är det mest hinderrsamma för nvändandet af landets resurser ooch utveckngen af dess industriella krafter. Men eko