TVLL all BElVE AT: LT USSC på IUM UUSER HISle I lidne lördag derom väckte motion. Han ansåg sig i följd af 56 Sriksdagsordningen, som til-låter frågor väckas efter motionstidens slut, om de, bland annat, omedelbarligen föranledas af händelser som inträffat under riksdagen, berättigad att nu, på grund af de efter motionstidens slut inträftade invecklade poli-: tiska förhållandena, väcka en sådan motion, hvilken blef hos ridderskapet och adeln bordlagd. Grefve Posse, som i motionen omnämner exportförbud å spanmål såsom en vådlig möjlighet, hvilken borde förekommas, har härför funnit en tjenlig utväg i borttagande af importtullen å samma vara; och obestridligt är, att om några extraordinära åtgärder skola vidtagas för att i dessa dyra tider underlätta folkets nöd, så är borttagandet af importtullen å spanmål och mjöl den aldraförsta och vi kunna icke annat än beklaga att den ej låmgt för detta blifvit med allvar påtänkt, desto heldre som man borde önska att denna importtull, hvilken i sjelfva verket är så obillig och orättvis mot hela den stora fattiga massan af folket, en gång för alla måtte afskaffas, för att ej vidare fördyra brödpriset. I sin motion yttrar grefve Posse följande: Om det är sannt, att vårt lands förmåga att föda sin befolkning ytterst beror af den utveckling som gifves åt vårt landtbruk; om det är sannt att denna utveekling till stor del fär beroende af utbildandet af en stor och omfattande I spanmålshandel; om det är sannt, att de under svåra tider alltid befarade erxportförbuden verka i hög grad förlamande för, att icke säga förstörande på denna handel; och om dertill lägges min enskilda (motionärens) af många delad? åsigt: att handelns frihet är den bästa förrådsskafaren eller använd på detta förhållande: att en fri och utvidgad spanmålshandel ofelbart, under tider af betryck, skulle åt den hungrande befolkningen bereda långt större resurser än som åstadkommas genom de våldsamma medel af exportförbud m. m., hvilka nu vanligen tillgripas, ofta till den enskildes ruin och till rörelsens hämmande i det allmänna; så måste äfven antagas, att hvarje medel som tjenar att i någon mån förekomma ett exportförbud måste anses vara för fäderneslandet nyttigt. Det är derföre och emedan alla tecken häntyda på att ett exportförbud i år möjligen vore att befara, som jag vägar föreslå : att rikets ständer måtte ingå till Kongl. Maj:t med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t täcktes tills vidare upphäfva importtullen å spanmål och mjöl.n Motionären anför derjemte, att då spanmålspriserna enligt sednaste konsulatrapporter voro t. ex. för Petersburg: hvete 14 rdr 12 sk. 10 rst., råg 10 rdr 5 sk., korn 7 rdr 31 sk., hafre 5 rdr 28 sk. 10 rst. allt bko pr t:na, och dessa priser jemföras med våra börspriser, synes man deraf kunna sluta till, att spanmålsimport från de östra Östersjöhamnarne vore möjlig, och i fall de förenade rikenas neutralitetsförklaring godkännes, äfven alltid kunde låta sig verkställa, helst man af nämnde låga priser icke har att befara något exportförbud å ryska sidan. Åtgärden skulle ej heller verka så störande på den enskilda spekulationen, emedan den, om spanmålspriset genom importtullens borttagande komme att sänkas, hade tillfälle att vända sig med sin vara åt andra håll, i hvilket hänseende motionären omförmäler att enligt sista konsulatrapporter voro spanmålspriserna i Kiel: hvete 21 rdr 1 sk. 2 rst., råg 17 rdr 5 sk. 10 rst., korn 11 rdr 2 sk. 1 rst. och hafre 7 rdr 28 sk. 5 rst. allt bko pr t:na. Hurudan behandling detta förslag kommer att röna hos representationen kan väl ännu icke förutsägas; men ganska stor anledning förefipnes för rikets ständer att påkalla regeringens uppmärksamhet å denna angelägenhet. Att styrelsen, sedan den icke funnit skäl att sjelf ifrågasätta nedsättning i spanmålstullen, skulle i stället kunna påbjuda exportförbud, synes oss vara så orimligt, att vi anse ett sådant handlingssätt icke kunna befaras ens af den Palmstjernska ministeren, och om förbudet vid sådant förhållande ändock inträffade, kunde det icke annat än väcka det skarpaste klander; men äfven då exportförbudet ej står för dörren, synas oss omständigheterna högeligen tala för upphäfvande af spanmålstullen. Inkomsten af spanmålstullen är icke beräknad bland intraderna för statsverkets anslag utan går till den s. k. undsättningsfonden, hvilken, enligt hvad K. M:t upplyst, re: dan har så stora fonder att 700,000 rdr bko derifrån nu kunna tagas för att användas till de allmänna statsutgifterna. Att då ytterligare söka att rikta denna fond genom fördyrande af utländsk spanmål, när priserna äro så höga som nu är fallet, är icke välbetänkt. Det är också i högsta grad orättvist mot den konsumerande stora allmänheten, som i följd af tullen får betala icke blott den utländska spanmål som införes dyrare, utan äfven all den inhemska till enahanda högre priser, just i följd af tullen. Väl ha rikets ständer i underdånig skrifvelse den 16 April-1851, i fråga om behöfvandes undsättning under inträffande missväxtår förordnat, bland annat, att de tullafgifter för utländsk spanmål, som från och med början af år 1852 och så länge de i sådant hänseende då gällande tullbestämmelser blifva oförändrade, komma att inflyta, fortfarande äro ställde till Kongl. Maj:ts disposition för behöfvandes undsättning vid inträffande missväxt eller eljest felslagen skörd, af hvilket förordnande följer att så snart rubbning göres i de tullsatser för spanmål, hvilka äro intagna i sista tulltaxa, eger Kongl. Maj:t icke att för berörde ändamål disponera de tullmedel som efter en dylik rubbning inflyta; men utom det att undsättningsfonden redan sistlidne sommar hade, enligt hvad nyss nämndes; uppnått en foc storlek som vida öfversteg nndsättningsbehofI m ven, så att spanmålstullen icke behöfde fortfö arande inkasseras för att än vidare öka denna I I mR Fo ÅS mm -—— I m— rt me AN MH AA FR AR nycket mer än tillräckliga fond, var iningen oförhindrad att vid riksda, böra vi söra framställning till ständ sens. Hörjan Inc st ; -uerNa Om ändri ler upphäfvande ? tullsatser för spannmål sk Jetta har dock icke skett. : N Här spanmålspriserna uppnått en så hö a tåndpunkt, som den nuvarande, finnes ec eller en skymt af skäl att bibehålla tullafI tet iften såsom ett slags skydd för åkerbruket; ! tär y detta kan väl icke, huru stor vän vår styrelse I ste n må vara af prohibitivsystemet, fordra så ky