Aftonbladet – 16 februari 1854, sida 2

Miikka NRA dag tå planer att insätta åtminstone henne i hennes lag. liga rättghet.r. Under en flod af tårar omtalade hon denna sorglig historia och fortfor derefter: Både glädje och smärta, hopp och fruktan uppfyllde vit: hjerta då jag börde er tillkännagifva er önskan st cöra Mathilda till er maka; glädjen att kunna skänks len värnlösa en beskyddare, hoppet att genom honon kunva återeröfra våra kränkta rättigheter, och fruktan föl min makes mäktiga familj, som ej skall sky några medel att hämnas. Loos hade under tystnad afhört denna berät Stridiga känslor vexlade i hans hjerta. Hvad! Skulle han, en obemärkt subalternofficer, väga itsätta sig för alla förföjelserna af en mäktig och retad vd Isf milj! Blefve han Mathildas make, så vore det hons ligt att söka lagligen åt-rvinna hbenves och hennes mors ttgheter. Men hvartill skule väl detta leda i en tid, 14 de högadliga familjerna ansågo som ett himmeis skriavde brott om någon af deras telningar gifte sig me nigon ur den ofrälse klassen? Förnuftet tillhviskade honom derfö — Res! Uti krig ges tusende medel att göra lycka. sök att gecom tapperhet utmärka dig... att vinna ryrtyarhet och anseende. ära och makt — oundvitlisa vilor, om du vill uppträda såsom beskyddare och försvacars of de förskjutnas rättigheter . . . Vinn konungens råd, ch hans maktspråk skall hjelpa dig ett återvinna namn ;ch rang åt din brud Men när lydde paissionen någonsin för: utets röet? uvge krigaren förmådde icke stöja sn iringande , ulighet. Han vände sig till Machilda och besvor henne tt hemligen blifva hans maka... Ingen skule lära känna förbindelse förrän han vore miktig nog ait uppa till hennes försvar mot den familj som förföljde eni:e Han kände inom sig ett en suln tid icke vore gsen .., Hans egen tapperhet och hans konungs väd skulle bana honom vägen. Dessa böner, dessa förhoppningar .b:stormade länge rg fves d.n unga flickans hjerta... M.-n kärlesen bede dock slalig n h nnes betänk igheter. Hoz samin dde 3 presten var redan svunnen oct med otilighet timmarne, sm än u åters.odo, innan hon finge trycka den älsaude som bud i sina armar. Bröllopsdagen randades. Hela förmiddagen hade den 1se. 00