BR ningar i eganderätten till skog, som de skogsbrist å I förskräekte nu vid alla tillfällen så emot allt förnuf rI föreslå. Om remiss till lagutskottet häraf begäres es! Stockholm i Dec. 1853. V. Cassel. ir RN ee -IHr L. V. Henschens motion om inrättande a ; ett statistiskt embetsverk. u (Slut från gårdagsbl.) n) En kört historik öfver de offentliga ätgärder och utlätanden, som alltsedan det nya statsskickets , linförande blifvit vidtagna och afgifna i fråga om för. Ibättringar i vår officiella statistik skall visa dels at 1 liden om inrättande af ett särskildt embetsverk för s. I denna förvaltningsgren tillförne blifvit af regeringer e godkänd, dels ock huru man efterhand mer och mel .. af erfarenheten om det fruktlösa i alla andra försök . Ilärt sig inse behofvet af en sådan byrå, som den nu a föreslag hå. Det första försök till ernående af fullständiga upp lysningar öfver hela landets tillstånd i statistiskt hän Jelseende — sedan regeringen funnit att de administra . tiva verkens berättelser icke för sädant ändamäl vor ; (tillfyllestgörande — skedde genom infordrandet a ;I berättelser från länsstyrelserna; men redan 1810 är ekonomutskott förklarade sig anse landshöfdingar nes åtgärder i sädant hänseende vara otillräckliga och att statistiska kunskaper om det tillstånd i lan det, hvarefter alla förbättringar mäste utarbetas, icke kunde erhållas gebom de i orterne vargnac särskild; a lauktoriteter.. 1812 års ständer förklarade, len skrus velse till Kongl; Maj:t, sig inse nödvändigheten af lallvarliga bemödahåen till utrönande af statens verkliga tillstånd; och föreslogs att mede! i sådant afse, Iscende skulle utgå af 9:de hufvudtiteln. Sedan Kongl. b Mej:t tti nådigt bref den 11 Januari 1814, anbefallt n landtbruksskademien ätt utarbeta och afgifva förslag, r I huru de beråttelser borde vara författade som konunI gens befallningshafvande hart femte år borde afgifva l rörande länens tillstånd, aflit denna akademi ett unt )derdänigt betä d den 11 Oktober 1820, hvaruti r lakademien med emnaunde af underdånigt förslag Itill nödige funna förändringar och tillägg uti ofvannämnde berättelser, tillika förmälde sig anse att femårsberättelserne icke kunde inrättas sä, att genom dem allena en fullständig statistik öfver riket vere attförvänta; att en stor del nödige upplysningar funnes spridda hos andra verk och auktoriteter samt att K. Maj.ts nädiga afsigt att erhålla en länge saknad kännedom om detta tll natur och alster så omvexlande land, således icke skulle vinnäs, utan så framt alla de statistiska materialier, som nu finnas undangömda i en mängd arkiver, blefve samlade och samfäldt besade. Akademien föreslog derföre att en person måtte utses, som efter en för ändamålet passande plan fördelade de ämnen, hvarom upplysning erfor järas, mellan de grenar af administrationen, hvartill de, cfter noga granskning, funnes höra, och som i män af erhålloe uppgif:er samlade och ordnade dessa till ett gemensamt helt, med sådane sammanställningar och jemförelser, hvartill anledning kunde sig föIrete. Härefter emottog akademien ett nåd. bref af Iden 17 April 1821, hvaruti Konglig Majestät i af-Iseende på nyssnämnde förslag, anbefallde akade-jmien att inkomma med yttrande rörande plav nen för ett sådant arbete; met som ,denna plan Idervid blef inskränkt till utarbetandet af en statist. öfver riket i dess närvarande tillständ, d. v. s. till lett specielt arbete öfver en viss tidpunkt, icke till filen fortsatt statistisk verksamhet, insäg man snart otill räckligheten af en sädanh ätgärd; och säväl enskilde ledamöter uti kommitteen för embetsverkens reglering som landtbruksakademiens statistiska afdelning (der Isednare uti utlåtande af d. 27 Dec. 18:9) föreslogo iderföre inrättandet af ett statistiskt kontor, till hvilket borde ingå resultater och sammandrag af alla sädana statistiska uppgifter, som i rikets kolleIgier och öfrige embetsterk beredas eller äro att tillgå, äfvensom deras embetsberättelser samt aila sädane arbeten, som i ett eller annat afseende röra de föremål, som ligga inom statistikens omräde, och hvilket kontor dymedelst samt genom brefvexling med vederbörande myndigheter komme i tillfälle att iakttaga oeh redovisa fluktuationerne af folkmängd, industri och välmäga, utreda verkningarne af beskattningen i afseende på storlek och fördelning o. s. Vv. Detta nyttiga förslag kom emellertid aldrig till rerställighet, efter hvad jag hört sägas, derföre att man vid den tiden hade i sinnet företaga en fullständig reorganisation af de förvaltande verken och ville uppskjuta inrättningen af nämnde kontor, till dess den form, som dessa kunde crhålla, vöre bestämd; och när man slutligen häruti vidtagit de äsyftade förändringarne eller beslutat sig till att i sådant hänseende läta bero vid det gamla, var förslaget bortglömdt. Efter mer än 20 års förlopp, hvarunder öfvertygelsen om behofvet af en sädan inrättning utan tvifvel bör hafva vunnit tillräcklig mognad, torde det icke kunna synas för tidigt att äter väcka ett likartadt förslag: Jag vägar till och med påstå att det är hög tid; och jag herhatar en särskild anledning till detta päåstäende af de snabba framsteg, statistiken i sedoare åren gjort i andra länder, och den ofantligt Istegrade uppmärksamhet, man numera öfver allt egnar ldess utveckling, icke blott inom eget land, utan äfven inom främmande. Det är nemligen naturligt att en i vetenskap, som hufvudsakligen lefver af jemförelser, licke länge skall ätnöja sig med upplysningar öfver ett land allena. Dessa gifva icke någon fullt tillfredsställande grundval för bedömmandet af statens tillstånd och framskridande; blott genom jemförelser kan en tillförlitlig insigt erhällas i de funna talens beItydelse, kan man med säkerhet uppfatta sin egen ständpunkt bland verldens hyfsade nationer. Men dylika j iförelser, så vigtiga för hvarje särskildt folk, äro. likvä overkställbara, om statistiken hos de öfriga är vanvärdad, om icke de officiella arbetena i dessa innehafva en viss grad af tillförlitlighet, fullständighet och likformighet. Det ligger derföre i hela den bil-: dade verldens intresse, att statistiken i denna rikt-l. ning, så vidt möjligt är, utbildas hos alla folk, ochå man följer med uppmärksamhet hvarje ätgörande,l. lika som hvarje underlåtenhet i denna väg hos den ena eller andra nationen. Icke nog dermed. Man har redan börjat positist arbeta på att tillvägabringa större likformighet och ett mera ändamålsenligt sy-Å stem i de statistiska forskningarna och behandlingen af deras resultatater, och den i September sistl. år hållna kongressen i Brissel var blott den första, ehuru betydelsefulla, yttringen af detta bemödande. Det måste då för hvarje nation, som icke är helt och hället likgiltig för sitt anseende, vara af vigt att icke blifva utesluten frän kretsen af dem, som vilja och kunna deltaga i detta utvecklingsarbete. Det har redan väckt ett för oss föga smickrande uppseende att Sverige icke låtit representera sig vid denna kongress, till hvilken både Norge och Danmark, ja till och med så aflägsna länder som Förenta Staterna och Egypten, sändt deputerade — en underlåtenhet, hvilken dock sannolikt haft sin grund icke i någon likgiltighet å regeringens sida, utan deruti, att den ansett vär officiella statistik ännu icke så ordnad, att vi kunnat på ett för oss förmånligt sätt deltaga i en sådan kongress. Men det skulle vara alltför bedröfligt, om vi för all framtid skulle nödgas afhålla oss från dylika för hela den öfriga civiliserade verlden gemensamma förhandlingar; och om vi, såsom förhållandet i sjelfva verket nu är, icke skulle ens kunna antava ÅÅsAn inhudning att deltaga i de öfverens