on or JRÄTTEGÄÅNGSoc POLISSAKER: Vid rädhusrättens fjerde afdelning förevar äte; i dag det förut refererade målet emellan arbetskarlert Hellgren och åkaren Andersson, dervid flera personer hördes såsom vittnen, af hvilka poliskommissarien Kindbom, som, efter Hellgrens angifvelse, ä polisvaktkontoret hållit förhör med parterna, berättade att Hellgren för honom först uppgifvit, att han på spel förlorat ej mindre 4 st. sedlar ä 50 rår än äfven en sedel å 500 rår, den sistnämnde af misstag Loch under förmodan att äfven denne varit en sedel ä 50 rdr, men att Hellgren kort derefter enskildt för poliskommissarien Kindbom anmält, att han icke förlorat sedeln på 500 rdr på spel, utan att han misstänkte att Andersson stulit simma sedel; och hade A.. under förhöret förnekat att han janehade någon seMiskommissariens. del ä 500 rdr; men slutligen vid pt föreställning om den misstanka, hvarför han genom sitt nekande blottställde sig i händelse sedel? Sedermera hos ÅA. anträffades, erkänt -att han äfven inner hade sedeln å 500 rdr, om ätkomsten hvartill Å. vid höll sin vid förra rättegängstillfallet gjorda uppgift,eller att han vunnit den på spel, men icke förr än dagen efter spelets föröfrande förmärkt ätt sedeln vag rit på så högt belopp. I denna poliskommissarien Kindboms berättelse instämde öfverkonstapeln Stålhammar samt poliskonstaplarne Rydabl, Sjöström och Svensson, med det tillägg att A., innan han af poliskommissarien Kindbom förhördes, till en början äfven förnekat att han spelat med H. eller af denne vunnit några penningar, under uppgift att han förtjent de penningar han innehaft, genom bortförande af snö från gatorna. Hellgren vidhöll sin härstädes förut gjorda uppgifb, att han icke på spel förlorat mer än 3 st. sedlar ä 50 rdr, och att A. från honom stulit de öfriga sedlarne samt begärde uppskof för ytterligare bevisnings; förebringande; med bifal hvartill rätten utställde må-let ati äter förekomma i dag åtta dagar. — I dag har det lyckats att här i staden icke alle-nast gripa 2:ne af de tjufvar hvilka natten mellan: d. 6 och 7 December sistl. år föröfvade der djerfva. inbrottsstölden uti Tillingå kyrka i Upsala lin, utan. äfven tillrättafå alla de stulna silfverpjeserne vägande öfver 200 lod. Vallackarem Herman Sundström hade nemligen i dag på morgonen ä Kornhamns torg sammanträffat med korporalen vid lifregementets dragoner och grefve Cronhjelms sqvadron, n:o 47 Anders Sten, hvilken anmodat Sundberg, som med honom vore bekant, att rara sig bebjelplig med försäljande af ett större parti silfver som Sten ech en honom åtföljande sockenbo medfört till staden. Swndberg som genast anat att silfret var stulet, hade anmodat åkaren Malmqvist att bevska Sten under det Sundberg åtföljde den andra personen till guldsmedsbutiken. Sundberg lockade deremot den som innehade. silfret, till polisvaktkontoret vid Myntgatan, under uppgift att derstädes bodde en guldsmed som betalte silfver mycket väl. Dit inkommen framtogs silfret som var inknutet i en sidenhalsduk, hvarefter öfverkonstapeln tillsporde; den, som bar silfret, om hans namn, då den tillfrä-gade uppgaf sig vara smeden och mjölnaren Erie Spång, i tjenst hos gästgifvaren Jäderblom vid Lits-lena gästgifvaregärd. Derefter skickades en konstapel ut för att eftersöka Sten, hvilken vaktades utaf Malmqvist. Sten anträffades snart, och äfven han narrades in på vaktkontoret, och befanns innanför pelsen hafva ett knyte med silfver. Ala silfverpjeserna voro alldeles hopslagne och förstörde. Sedan silfret igenkänts vara det i Tillinge kyrka stulna, erkände Spång att han i sällskap med f. d. soldaten Söder i Kjellsta och f. d. torparen Johansson i Månskene (båda två förut straffade för stöld) föröfvat inbrottsstölden uti Tillinge kyrka. Det vid samma tillfälle tillgripna penningebelopp, utgörande 45 rdr, hade de sins emellan delat. Spång hade till en början gömt silfret uti en enbuske nära intill sitt hem, och för några dagar sedan hade han beslutat att resa in hit till staden, burit silfverpjeserna in i sin smedja och derstädes sönderbultat dem. -Sten hade icke deltagit i stölden, men blifvit af Spång jfvertaiad att skjutsa hit till staden för att försälja silfret. Sten deremot nekade och sökte göra troligt att ham icke afvetat hvad som var förvaradt i knytet som ban emottagit af Spång. De stulna silfverpjeserna bestodo bland annat af 1 förgyld kalk om 643; lod förfärdigad år 1737, 1 kanna om 61, lod förfärdigad är 1753, samt 1 kanna vägande G1 lod. Ana de stulna pjeserna hafra tillrättakommit, ehuru de äro alldeles sammanbultade. Då Spång var något rusig, så kommer polisförhöret att företagas först i morgon. Såväl Spång som sten blefvo inmanade i häkte. . — Lackfabrikören Carl E. Lanx6, har i går på morgonen anträffats dödl uti sin bostad i huset 2 3 vid Köpmangatan. Ianxå hade på söndagsaftonen hemkommit, men då hans städerska i går morkom i rummet läg han oafklådd på sängen ech son Jefanns vara död. Badaremästaren Lund efterskickades genast, men alla försök att återbringa -Lanx ill lifvet voro fruktlöss. Vid polisförhöreti dag uppstes, att dödsorsaken härledt sig af os. Målet anstär för vidare upplysningars vinnande, och förordna: 1es att liket skulle undergå medicolegal besigtning. LANDSORTS-NYHETER.