tution torde det ieke vara lämpligt att nu ingå i nås got detaljeradt förslag, helst -det torde vara tjenligast att ständerne endast anvisa medel dertill, menåt regeringen öfverlemna sjelfva verkställigheten af beslutet. Det törde dock tillåtas mig anmärka, att tvenne olika systemer för en sådan organisation gjort sig gällande i utlandet, det ena bestående deruti att en kommission, sammansatt af ansedda och vetenskapligt bildade män, kontrollerar och i sista hand bestämmer arbetets gång, hvilket dock i sin helhet och hufvudsakligen ledes af en sekreterare eller byråchef —, det andra äter deruti att någon utmärktare statistiker, med tillhjelp af underordrade tjensteman, ombesörjer hela det statistiska arbetet, för hvilket han ensam ansvarar. Hos oss torde det förra systemet, åtminstome till en början, vara att föredraga, i synnerhet om tabellkommissionen komie me att förenas med eller, rättare, uppgå uti den nu föreslagna institutionen, emedan man då redan egde en gifven basis, på hvilken man blott hade att bygga vidare. I allt fall synes tabellkommissionen böra i sitt närvarande skick upphöra, då 2:ne inrättningar, som båda, ehuru i olika omfattning, hafva samma bana och syftemål, icke synas böra fortgå vid sidarm af hvarandra, och en sådan indragning dessutom skulle leda till besparing af kostnader. Men ett hufvudvilkor, om ändamålet med en statistisk byrå skall vinnas, är det, att densamma erhäller en fullkomligt fri och oberoende ställning. Byrän skall göra hela statsförvaltningen sina vigtiga tjenster och härtill förskaffa sig medel från alle förvaltningsgrenar. Den mäste derföre till alla statsmyndigheter stå i lika förhällande, varå ingen subordinerad, alla coordinerad. Den måste vara berättigad att af alla auktoriteter omedelbart infordra nödiga upplysningar, och dess föreständare mäste säväl till embetsställning som löneinkomster vara så oberoende, att han vid meddelandet af sina omdömen ickke hehöfver se till, om det klingar angemämt, vare sigg för styrelse, ständer eller auktoriteter, utan blott omi det är riktigt; att han ej förut beräknar hvart han vvill gä, utan att han låter föra sig dit flitig forskningg och ärligt eftersinnande af sig sjelfva leda honom. Att denne man, afhvars kunskaper, förmäga och ihärdighet, hela arbetet kommer att bero, bör äga en vidsträckt praktisk erfarenhet i statistiska arbeten, i förening med vetenskaplig underbygggad, grundlig kännedom af statistikens utveckling i andra länder och sann kärlek till saken, hvilken icke får betraktas säsom en vanlig tjenstebefattning, faller af sig sjelft. För öfrigt måste byrän vara försedd med ett rikhaltigt statistiskt bibliotek, även som den bör hafva att tillgå ätminstone de vigtigaste inländska tidlsskrifter ech tidningar, samt sädane utländska blad, som sysselsätta sig med statistiken. Sjelfva kostnadsbeloppet för denna organisation kan naturligtvis icke nu med full säkerhet bestämmas; men jag föreslär att Rikets Ständer intill nästa riksdag bevilja ett provisoriskt anslag dertill af 5000 rdr bko årligen, öfvertygad att dessa penningar skola med mångdubbel vinst komma det allmänna tillgodo, och att man snart skall blifva i tillfälle att göra motsvarande besparingar genem indragning efter hand af alla de, sammanlagdt icke obetydliga enslag, som nu utgå till en mängd tjenstemän i olika verk, hvilka hafva sig uppdraget aft utarbeta särskilda stastiska tabeller och berättelser. Säkerligen skola äfven en stor del kommitteearbeten, sum nu alltjemt medtaga vida större summor, kunna genom denna institution göras umbärliga. — För öfrigt torde ett äre ligt anslag af nyssnämnde belopp icke kunna anseg för högt tilltaget, för vinnande af ett ändamäl, för hvilket Norge utgifver en nära tredubbelt större summa, nemligen vid pass 5,000 speciedaler eller omkring 13,500 rdr bko årligen, samt Danmark, likaledes årligen, 12,000 rbdr eller 16,000 rår bko. Det torde Afven såsom ett bevis, hvilken vigt man i andra länder tillägger den officiella statistiken, och hvilka betydliga summor, man der icke drager i betänkande att använda för att vinna tillfredsställande resultater i detta hänseende, förtjena anmärkas, huruledes Belgiens sednaste folkräkning kostat 600,000 francs samt att Förenta Staternes 7:de census — den af 1850 — kostar 1,267,500 dollars eller vid pass 3,400,000 rår banko. L. V. Henschen. LAR