När man för flera veckor gedan förs började tala om möjligheten af förvecklingai med Ryssland i anledning af neutralitetsfrågan, togo vi oss den friheten att fästa uppmärksamhet derpå, att Sveriges minister vid det ryska hofvet icke befann sig på sin post, es på permission i Italien. Vitrodde och i den omständigheten, att underhandlingarne på detta båll kunde öfverlemnas ät on legationssekreterares mindre vana i till det antagance matte anse, an ä färde. att uppvällit persin fru, som t bogifva sig till Itajuk, men att ordres afgått att åter begifva sig ville vid ett så ömmande ce vidare då göra någon anid, ehuruväl det ville synas oss a on fara för vägradt erkännande ieutralitet å detta håll verkeligen ansetts vara å färde, mannens pligter såsom nake, ehuru dyra dessa ur rent mensklig synpunkt än kunde vara, icke af regeringen skolat erkännas vara af natur att i en så kritisk tidpunkt kunna gilla såsom skäl för en mii aftägsnande från den post, der rikets välfärd antoges stå på spel och der trängande embetspligter fordrade hans närvaro. Då de meddelanden, som skett inom hemliga utskottet, och hvad dess ledamöter vid deras sednaste sammanträde erhållit tillstånd itt deraf offentliggöra, numera gifvit en beklaglig visshet åt en farhåga, som vi under sådana omständigheter icke förnuftigtvis kunnat anse sannolik, det med ledsnad som vi anse oss höra nämna, att enligt bref, som med sista post ankommit från Kom, hr at Nordin ännu vid dessa brefs afgång derifrån för knappa tre veckor sedan befann sig i nämnde sad, och att man icke ännu derstäles förmärkt att han rustade sig till någon hastigare afresa. Brefven tillägga omständigbeter, som vittna att både hr at Nordin och hans fru (om vi icke bedraga oss, en född rysk furs inna) befunno sig i önskelig väl. måga. — Med anledning af det halfofficiella bla