Aftonbladet – 13 februari 1854, sida 3

ch således de nyaste officiella uppgifter vi äga om ikets folkmängd och dess olika förhållanden, är af r 1845. Vi hafva varit i tillfälle att från Förenta taterna inhemta resultaterna af 1850 års vidlyftiga ensus, hvilken omfattade äfven den stora Unionens ela näringsstatistik, förr än vi erhöllo del af ett li et. sammandrag öfver allenast nativitetsoch mortaitetsförhållandena för år 1849 inom vårt eget fäders kesland ! Denna för statistiska arbeten högst skadliga långs amhet, som förekommer i-tabellkommissionens arbeen, möter oss i vårt land öfverallt inom den offici la statistikens område. Kommers-och bergskollesierne, som årligen skola afgifva berättelser om Sverises handel och industri, fullgöra detta. ieke det påöljande året, utan först äret derefter. I England of entliggöras officiella upplysningar öfver detta rikes olossala handelsrörelse under hvarje är, redan efter n månads förlopp; men i Sverige kunna vi t. ex. örst år 1855 få veta huru vår handel och sjöfart vait beskaffad är 1853. Vi kunna från alla trakter äf orden förnimma de rubbningar i-rörelse och kredit, om krig eller revolutioner medfört, men den invef an de utöfvat på vära egnd förhållanden erfara vi först när stormen redan är förbi och, med den, tiden ör vidtagandet af de efter sådana tidsförhällanden Smpade åtgärder till bevakande af våra intressen. Änni större längsamhet råder i afgifvandet af justitiestatsmivisterns berättelse och landshöfdingarnes femårsberätelser blifva vanligen :cke offentliggjorda förr än i sltuet af tredje äret efter den period de omfätta. Jag vill cke uppehålla mig vid sjelfvå redaktionen af alla lessa berättelser, då deras bristfälligheter i detta afseende, hvaruti de i allmänhet stå långt efter tabells kommissionens berättelse, äro temligen allmänt bekanta; men jag måste erinra, att vi förgäfves skola vänta och knappt billigtvis kunna begära något bättre, sålänge denna förvaltningsgren är splittrad på en mängd olika embetsverk, som hvart och ett gå till väga efter sin olika, ofta nog af slumpen, aldrig efter ett vetenskapligt system utstakade plan, och der arbetet i allmänhet bedrifves mekaniskt såsom ett vanligt tjenstgöromål af personer, af hvilka man omöjligen kan vänta de insigter, som äro nödiga för att gifva ett sädant arbete sin rätta halt eller att deruti åstadkomma nödiga förbättringar. Vi sakna ens het, drift och lif i vär officieHa statistik. Dett är grunden till vår underlägsenhet i detta fall! Vi sakna i Sverge icke intresse för denna vetenskap; både rögering och ständer hafva vid flera tillfällen visat sig inse värdet deraf; vi sakna icke heller goda elemens ter till en god statistik öfver vårt land; menvi hafva glömt att förena dessa till ett helt. -Vi hafva förgätit att dylika arbeten oundgängligen erfordra en -systematisk både ledning och bearbetning, om de skola uppfylla ändamälet. Redan vid det primitiva upptar gandet af statistiska uppgifter erfordras ett väl utarbetadt system, dels på det man icke genom vissa auktoriteter må begära upplysningar, som med större lätt het och säkerhet kunde erhållas genom. andra, eller hvilka möjligen skulle kunna undvikas, dels ock ä det att formulärerne, hvilkas tryckning alltid kräfer stora kostnader, och hvilka äfven för andra orsåiker så sällan som. möjligt böra: förändras, må länge unna lemnas orubbade. Härtill kommer att det erordras en noggrann kännedom såväl af förhanden arande, inhemska förhålladen, som af de utvägar, varaf man i andra länder vetat begagna sig, för tt besegra alla de hinder och svårigheter, som uppställa sig emot vissa forskningar, hvilka menige man bf fördom eller okunnighet icke gerna vill tillåta. Men en sädan kännedom kan, lika litet som de för en vetenskaplig bearbetning af de samlade materialerne nödige insigter, vara så allmän, att den kan anträffas i hvad embetsverk som helst, utom det att en sådan förmåga naturligtvis icke skulle kunna något uträtta, om hans verksamhet vore inskränkt til blott en liten del af det stera hela. Såväl för ett ändamålsenligt beredande af sjelfva elementerne till den officiella statistiken, som för derasbehöriga utveckling och framställning, måste man: således i vårt land som i andra organisera ex statistisk centralbyrä, vid hvilken man skulle kunna fästa de kapaciteter vi i denna väg tilläfventyrs Hafva att tillgå; der alla statistiska materialier kunde samlas, ordnas och så bearbetas som vetenskapens och det formella arbetets framsteg i andra 1å0der erfordra; der genom ett valdt, statistiskf bibliotek både de, som ex officio handlägga dylika arbeten, och de som i allmänna angelägenheter äro i behof af upplysningar, vare sig i fråga om egna eller utländska förhållanden, kunde erhälla sädane, och der bäde regering och representation, ja äfven enskilde personer — när fräga vore om något allmänt nyttigt ändamäl — kunde erhälla en skyndsam och tillfredsställande utredning af sädane frägor, som oundgängligen kräfva kännedom om de faktiska förhällandena. Dylika frågor förekomma, såsom bekant är alltjemt, och isynnerhet under riksdagarne. Det är icke mindre bekant huru -svårt och i de flesta fall omöjligt under härvårande förhällanden är för en representant, som vill göra sig väl initierad i ett ämne, att erhälla dertill nödiga statistiska upplysningar, om han icke tillfälligtvis kan förskaffa sig dem frän enskild hand. Till och med representationen in cerpore kan i värt land hvarken begära eller erhälla några sådana, emedan det hvarken finnes någon myndighet som vore skyldig att meddela dem, eller som är så organiserad, att man af den kunde vänta en skyndsam och tillfredsställande utredning af det ämne, som vore i fråga. Regeringen sjelf har för närvarande icke nägon annan utväg, när ett maktpåliggande ärende nödvändigt kräfver grundligare och omfattande forskningar, än att tillsätta en kommitte, och det är äfven i följd häraf som man blott sedan är 1809 lärer kunna räkna ett antal af öfver etthundrade af detta slag; men en kommitte kan naturligtvis icke tillsättas huru ofta och 1 hvilken specialfråga som helst; deras arbeten gå längsamt och blifva i värt land vanligen först efter 2 å 3 års förlopp afslutade; de kunna säledes aldrig vara till gagn för ett ögonblickligt behof, ofta icke heller när man påräknat dem. Erfarenheten visar till och med att när arbetet blifvit färdigt, frågan förlorat hela sitt intresse eller ock redan måst lösas på sätt ske kunnat, hvarföre äfven större delen afgifne kommitte-betänkanden multaa —, obegagnade, i våra arkiver —; de möta ofta oöfvervinneliga svärigheter i sjelfva den officiella statistikens närvarande tillstånd hos oss, och ehuru de sälunda sällan fullständigt och ofta alldeles icke förmå uppfylla sitt ändamäl, medtaga de dock betydliga kostnader, som genom en statistisk byrå, kunnat till en icke ringa del besparas. (Fortsättning följer.) .— På riddarhuset har i dag på e. m. bållits ett särdeles talrikt besökt extra plenum för att för andra gången bordlägga riddarhusutskottets här ofvan meddelade betänkande i fräga om grunderna för en ny valordning: Ö Sedan flera ledamöter begärt betänkandet för andra gången på bordet, anhöll friherre Råab,; A. C., att det måtte sättas främst på föredragningslistan i nästa plenum, som förmodades blifva i morgon. Detta bestreds af friherre Klinkowström och hr von Hartmansdorff, hvilka deremot yrkade uppskof med föredragningen till dess samtlige riksstånden afgjort det hvilande representationsförslaget. Med friherre Raab instämde hrr von Eremer, Bildt, Tersmeden, L., grefve Gyldenstolpe, A., hr Mannerskantz, A., m.fl. Af hr von Hartmansdorffs mening voro frih. Creutz, frih Stjernstedt, A. W., hrr Carleson och Torner.hjelm samt frih. Raab, C. A. :Voteringen utföll med 119 röster för afslag å friherre Raabs ofvannämnde anhållan mot 57 röster för densamma, och frågan om valordningen kommer säledes icke före innan det hvilande representationsförslaget blifvit afgjordt. Reklamation.