Aftonbladet – 13 februari 1854, sida 3

UTrOlLLläNds LJ .. ee. at Stockholms . . . 146. The Södermanlaads län . . 152. il re Wermlands län . . . 108. NAC Westmanlands län . . . 97. m Örebro a . 107. 18 Gefleborgs m oss 32. tic Jemtlands sv sv 20. Xx Norrbottens . . 23. sk Stora Kopparbergs . . . 26. Sy Westerbottens sv 24. fö Westernorrlands . . 12. sk 3021. st Detta så högst olika antal ledamöter inom de särskilda länen har inom utskottet föranledt det förslag, stt i afseende å valen af adelns 60 riksdagsmän, ri cet skulle delas i fem större distrikter, för hvilka de hvarje län boende adelsmän skulle välja ett visst antal elektorer, motsvarande 1 elektor för omkrivg 25 valberättigade, men med rättighet för hvarje val berättigad, som sådant önskade, att personligen ä valorten afgifva sin röst till riksdagsman. Utskottets pluralitet har likväl funnit detta förslac dels alltför inveckladt, dels i följd af det större an tal represensanter, hvilka skulle komma att inon vissa distrikter väljas (t. ex. för Götha rike med en i Jönköping gemensam valort, 23 0. 5. V-), väsentligen försvåra valen samt hos de väljande minska intresset derför. Utskottet har: fördenskull trott antalet af valdistrikten icke böra alltför mycket inskränkas, äfvenson utskottet, i likhet med törra riksdagens riddarhusutskott, velat bibehålla den individuella eller omedelbara rösträtten ; och föreställer sig utskottet att dc olägenheter, som dermed möjligen kunna blifva förknippade, genom :de understundom :alltför långa afstånden till valorten, skulle afhjelpas, om den valberättigade finge afgifva sin röst jemväl genom fullmäktig eller insänd skriftlig valsedel.: Utur: dennz synpunkt och enär utskottet tillika uti tvänget at ovilkorligen inom distriktet begränsa valen till representanter, ieke inser nägon bestämd fördel, men möj ligen ej sällan hinder att finna fallt lämpliga representanter, som derjemte-ega valmännens förtroende, i hvilken händelse de tvifvelsutan blifva valde utan någon särskild derom i lag stadgad föreskrift, har utskottet -ansett sig böra vördsamt föreslå: a) Att, i äfseende på val af adelns ledamöter, riket indelas i ungefär lika mänga distrikte: som antal län, Stockholms stad såsom särskildt län betraktad, men med de modifikationer, som kunna blifva en följd af det mindre antal adelsmän, som inom bäde de nordligare och andra län äro bosatta: b) Att valen förrättas inför öfverstäthållare: embetet i Stockholm samt vederbörande konungens befallningshafvande i länen; hvarvid det skall åligga riddarhusdirektionen:. att sä snart riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor kungjord, tillsända vederbörande valförrättare förteckning öfver de valberättigade, hvilka utse så mänga riksdagsmän för hvarje distrikt, som i förhällande till de valberättigades antal, beräknadt efter en rik-.dagsman för omkring 50 valberättigade, blifvit af riddarhusdirektionen bestämdt. e) Att valrösten kan afgifvas antingen personligen vid valet, eller genom fullmakt, en ligt stadgadt formulär, för annan valberättigad, bestämdt uppgifven adelsman, eller genom till valförrättaren insänd, egenhändigt skrifven, underskrifven och lagligen bestyrkt valsedel. upptagande den valdes föroch tillnamn samt karakter. d) Att riksdagsman må kunna väljas titan afi seende på hans bostad inom eller utom distriktet. : Härmed har utskottet sökt att, så vidt den för eti så vigtigt göromäl allt för korta tiden medgifvit, uppfylla hvad utskottet, på sätt ofvan omförmäles, anset: nu vara dess uppgift, eller framställandet af de huf vudsakligaste grunderna för den valordning, som, i händelse det hvilande representationsförslaget antages, blir för ridd. och adeln nödvändig. Stockholm den 10 Febr. 1854. . På riddarhusutskottets vägnar. Carl Mörner. HH oÄrÅÖOS m P8 OB Pn mm ND me LU ODD W. F. Dalman. Reservation af hr von Francken, Wolfgwg Georg Som jag anser hela detta förslag för ett mycket ofullständigt hastverk, hvilket det ovillkorligen måste blifva, eftersom ridderskapet och adeln ålagt sitt utskott att ofördröjligen och nästan utan besinningstid ingifva detsamma, och som jag tror att detta förslag kommer att ådraga ridderskapet och adelns rättvisa klander, så har jag ej deltagit uti riddarhusutskottets beslut. Jag har nemligen ansett det vara bättre att riddarhusutskottet ingått till ridd. och adeln med det yt trande, att utskottet ej kunde medhinna förslaget, heldre än att afgifva ett ofullständigt. Hr L. V. Henschens motion om inrättande af ett statistiskt embetsverk. Enhvar som någon tid deltagit i allmänna värf, eller blott egnat någon större uppmärksamhet åt sädana, har insett statistikens vigt för en tillgodostäl lande behandling deraf. Den lär oss att känna det faktiska i frågor som röra statens politiska inrättning och styrka, statsförvaltningens gång och infytande, nationens välstånd och kultur, med ett ord: hela samhällets beskaffenhet. Denna vetenskap har äfsen blifvit mer och mer oumbärlig i samma mån samhällsförhållandena blifvit mera invecklade, samt, jemte det vanliga onday framträdt tecken och företeelser, som häntyda på inre jäsningar och utvecklingsproces ser inom det sociala och politiska lifvet. Kunskap gifver makt, är en sats, som i hög grad kan tillämpas på statistiken — en vetenskap, som genom sitt rika innehåll, sin öfvertygande bevisningskraft. och de samhällsvigtiga sanningar den. innefattar, i allmänhet i den politiska diskussionen gifver sina idkare och vänner en afgjord öfvervigt öfver dem, som icke för stå eller äro i tillfälle att begagna sig deraf. Furu mycket arbete och kostnader hade, om statistiska kunskaper varit allmännare, ej blifvit spårade blott på: författande, afskrifning och tryckning af stora massor pompösa men opraktiska tal och förslager, flammande tidningsartiklar och ömkliga riksdagskrior. Ett lifligt intresse för statistiken har ock i sednare tider uppvaknat i alla civiliserade länder. Ett stort antal enskilde personer har i stater af de mest olika styrelseformer gjort till. sitt lefnadsmål att befordra denna vetenskaps utveckling. På många ställen hafva bildat sig föreningar, för att sålunda med större framgång kunna verka för samma mål. Regeringar af alla färger, monarkiska och republikanska, despotiska och radikala, bemöda sig att med statistikens hjelp , Hlära känna nationernas verkliga tillstånd, för att med I tillförsigt och kraft kunna förbättra det. Men för att kunna uppfylla sin bestämmelse, för att gifva en sann och lefvande bild af en stat eller ett folk, måste -statistiken odlas med enhet och sammanhang, mäste dess spridda elementer med vetenskaplig insigt samlas och ordnas till ett helt. Enstaka uppgifter kunna naturligtvis icke gifva någon tillfredsställande upplysning om ett helt land, icke heller är det nog att sammanhopa döda siffror, rapporter och notiser. För att erhålla ett klart begrepp om nationahillståndet, måste man äga tillfälle till en jemförande öfversigt af alla, åtminstone mera väsendtliga, stats och kulturförhållanden inom landet; och en sådan Ofversigt kan icke vinnas, om icke alla dertill.hörande upplysningar samlas på ett ställe och i ett sammanhang undergå behörig granskning och bearbetning. Man har derföre i nyare tider nästan i alla civiliserade stater, utom i Sverige, inrättat statistiska centralbyräer, hvilka-hafva sig uppdraget att samla, ord na och bearbeta alla statistiska materialier, och hvilka icke blott genom periodiskt affattade berättelser gifv: styrelse och folk tillfälle att alltjemnt vinna en fak. tisk kännedom om statens närvarande tillständ, utar äfven erbjuda säväl regeri som den enskilde med a a unARAleio