Aftonbladet – 10 februari 1854, sida 2

Article Image
ett och annat tiotal ar sedan i sttort antal och med synnerlig förkärlek bearbetade och uppsatte vid sin trupp samt sålund: införde på de flesta af våra landsortsteatrar. — En merit. En svensk prelat, som hade den seden att aldrig offentligen visa sig, utan att vara fuilt upp dekorerad med biskopskors och ordensstjernor, brukade ofta gå ut för att taga sig motion. Då han kom till en viss gård i staden, der ett gungbräde fanns mellan tvä lindar, satte han sig der för att hvila. Då hände sig en gäng att gärdsegarens son, en fyraårig gosse, som ännu hade i behäll det ilskliga barnförstand som vid äldre är förloras, nemligen det förständet att ej ens ana någon rangskilnad, sprang fram till prelaten och frågade: Hur mår kära farbror? , Prelaten, mycket barnkär, tog gossen på sitt knä och guågade honom. Under tiden satt denne och lekte med prelatens stjermor och kors. Ja, ser du, sade omsider hans högvörrdighet, som ville yttra nägot för barnets fattningsförrmäga lämpligt, sådant får man när man är bestedllig. (Ö. G.) — En jätte-teater. Man ämnar i Paris vid Rue Rivoli bygga en teater, som kan rymma 6000 personer. S:t Carlo i Neapel, hittills iden största, rymmer endast 4000. Af planens gynnare och befordrare anföres, att det ej är det stora anttalet af teatrar som ruinerar direktörerna, utan den sanna orsak ken till deras undergång ligger deruti, attt de äro för små. Följaktligen skulle teatrarna, liksom de flesta industrigrenar, ha att söka sin räddning i lösningen af godtköpsproblemet, d. v. s. hos masssorna. Det ringa antalet af platser har till nödvändiig följd ett alltför högt pris på sädana för den störstta delen af publiken. Man mäste derföre bygga stora teatrar, som rymma tre gånger så många åhörare som de nuvarande. Detta skall ha till följd en motsvarande ! prisnedsättning. Enligt samma plan skall ett bredt galleri byggas omkring teatern, och ställas i samband med eleganta byggnader, hvilkas jordvånbg inrätt: till smakfulla butiker. De öfra våningana, i for af en täckt och med blommor smyckad glleriteras-, skola inräitas till botell för resande. Kostoaderna för let hela anslås till tio millioner francs. Tillströrsmåndet af fremlingar under verldsexpositienen skall sarantera företagets första framgång. Så djerf pla1en-än synes, talar dock så mycket för densamma, att dess verkställande ej synes omöjligt.

10 februari 1854, sida 2

Thumbnail