Aftonbladet – 3 februari 1854, sida 1

ee Og NN de sednare. Mot en dylik inskränkt uppfattning af ett ands försvarstillstånd synes det oss vara skäl att uppträda. Den är alltid skadlig, men kan, derest Europa åter skulle gå en. krigisk framtid till möte, blifva till och med ganska vådig, helst för ett litet rike, som, under dylika tidsförhållanden kan behöfva en väl afvägd samverkan af alla sina krafter, för att med tillbörlig trygghet afbida de stundande händelserna. . Den råa vapenstyrkan har icke nu samma afgörande inflytande på krigshändelsernas utgång som fordom. VCivilisationens verkningar sträcka sig äfven till armåerna. Vissa maktegande må huru obetingadt som helst betrakta dem såsom nära nog mekaniska machiner i sin hand, hvilka, i öfverensstämmelse med en oinskränkt blind disciplins fordringar, skola framgå och verka i den riktning som befalles; armeerna bero dock icke uteslutande af denna döda disciplin; de tänka och känna med de folk som de tillhöra; de finna sig lifvade till de ädlaste idrotter, då de och folken äro ett, med samma förtröstan, med gemensamma önskningar, med sammanstämmande förhoppningar; de biifva nedstämda och försagda då denna harmoni rubbas, och om de än det oaktadt låta tapperheten inviga sig åt döden, lofvar en sådan död . icke någon segergloria. Vid utbrottet af ett xrg blifva också nu alla medel använda för att ta folkopinionen lifvad för den sak, för hvilken armeen skall slåss, och de upplysta stasmännen och de sluga diplomaterna se till hvarje yttring af denna opinion nära nog som till en barometer på seger eller nederlag. Sjelfva Rysslands czar försummar icke att använda alla honom till buds stående medel för att clektrisera sitt folk för det krig, hvari han utsänder sina stora armåer, och om han ej vore säker på framgången af detta elektriseringsararbete, skulle han, så stor hans makt in är, icke våga att gifva härskarorna orler att marchera. Opinionen har således ett högst väsentligt inflytande på de krigiska företagen, och alla le förhållanden som gifva utbildning, enhet och styrka åt opinionen, inverka derföre äfven på dessa företag. Det är ej blott ett visst antal equiperade och armerade soldater som nu för tiden bestämma krigets utgång; den beror jemväl af den moraliska kraften hos det tolk hvars öde de afgöra. Ehuru man ej kan lbestrida att soldater och vapen äro alldeles oumbärliga medel för försvarsväsendet, så måsste, om detta skall lemna trygghet, derjemte-ialkttagas, att det bör grundas på något mera äm blott soldater och vapen. Det mäste i främsta rummet stödja sig på folkets samhälliga och moraliska kraft. Det mäste tillika ega en säker grund i folkets goda ekonomiska tillgångar; ty fattigdomen är i våra dagar ett af de största hindren för ett väl betryggadt försvar. Om det redan i äldre tider erkändes, att man ej kunde föra krig utan pengar, så är detta än mera förhållandet nu. Genom den utveckling krigskonsten i allmänhet vunnit, och genom den utomordentliga utbildning som krigsmaterielen, synnerligast artilleriets, på sednare tider uvpnått, fordrar kriget allt större och större kapitaler. Hvarje bombkanonskott medför en 1.ke obetydlig kostnad, och alla vapen göras allt n fullkomliga och på samma gång dyrare. Men om man häruti finner anledning till en stor del af de ökade utgifterna för armerma, bör man af samma törhållande äfven finma sig öfvertypad. att-ett if de allra väsentligaste vilkoren för stt betryggadt försvar för närvarande är goda ekonomiska hjelpkällor. Ett folk, som saknar dem eller har dem illa ordnade, kan ej anses ega ett godt försvar, äfven omantalet af dess soldater jemförelsevis vore ganska stort. Härvid måste nemligen äfven tagas i betraktande den ofantliga underhållskostnaden för en armå eller en flotta på krigsfot. Det land, som har de bästa resurserna för bestrilande af denna underhållskostnad, har dermed ett af de nödvändigaste medlen för det bästa försvar. Det är således icke ändamålsenligt att utarma ett folk med förberedande utgifter för uppsättning och underhåll af en stor väpnad styrka, så att det, när tidpunkten kommer för anlitandet af denna styrka, saknar medel eller utvägar att underhålla den på krigsfot. Om kapitaltillgångarne då äro ringa och krediten klen, så uträttas föga äfven med le bäst exercerade och de grannast uniformerade soldater. Icke har Turkiet haft brist soldater, men det har ondt om pengar till deras underhåll, och det kan knapptpå några kor beveka den stora kreditens penningerurstar att lemna något lån. Hvad är det nu, lå krigsmolnen hota, som på andra ställen väcker svårigheter, om icke den financiella ställningen. Hvarifrån skall t. ex. Österrike ia medel, om det blir nödsakadt att sätta sina salrika armeer på fullständig krigsfot? I sjelfva rankrike, med dess omätliga resurser, finner man sig vid ett utbrytande krig hafva ondt om kontanter, samt ser efter alla utvägar för ytterligare anlitande af krediten. Det stora IRyssland, som under många år gjort så Ienorma hopsamlingar af alla slag för ett krigsutbrott, säges nu redan vid första början deraf upptäcka en hösst betänklig Bvaghet i sina kassakistor, hvilket, om ett allmiännare krig skulle utbryta och någon tid fortgå emot det heliga riket, utan att det kunde få låna pengar hos bankirerna i London och Amsterdam, sannolikt skall utsätta den östra makten för den svåraste förlägenhet. Dit är nästan endast England som detta J all med något lugn kan gå en krigisk framfJed till möte. Om detta rika och mäktiga iand skulle förutse em uppoffring af t. ex. 70 å 50 millioner pund sterling eler närmare 11000 millioner riksdaler för försvarandet af stt eget, samt den politiska jemnvigtens och den sanna civilisatiomens intressen, så fruktar det icke en dylik uttomordentlig utgift. Det ger anvisning till demsammas utbetalande, och den utbetales. En siådan order är på verldsbändelsernas vigtskåll till och med tyngre än Nicolai order att molbilisera allt hvad som är mobilt mellan Kaspiska hafvet och Bottniska EE NN mm 4 2 Aa a Ar re Kerr